Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

850 tjänster försvinner från Saab

850 tjänster försvinner från försvarskoncernen Saab. Företaget vill effektivisera och lägga mindre resurser på utveckling och mer på produktion.
– Vi ser inte det här som någon jättestor grej, säger Andreas Danielsson, klubbordförande för Unionen i Tannefors i Linköping.
David Österberg Publicerad
© Saab AB
© Saab AB

Under tisdagen presenterade försvarskoncernen Saab sin delårsrapport för tredje kvartalet. Enligt den gjorde koncernen en förlust på 103 miljoner kronor före skatt. Företaget meddelade också att man tänker minska personalstyrkan med 300 anställda och 550 konsulter.

Något varsel handlar det dock inte om.

– Företaget har meddelat att neddragningen ska göras genom naturliga avgångar. Och med tanke på att vi har en personalomsättning på 1 000 personer per år tror jag inte att det blir några problem att lösa det på det viset, säger Andreas Danielsson.

Han säger dock att det finns en viss oro bland medarbetarna.

– Men den tror jag kan dämpas genom information och kommunikation. Jag ser ingen anledning till oro.

Saab har drygt 16 000 anställda, varav 5 000 i Linköping. Just nu är inga beslut fattade om var neddragningarna ska ske, enligt Andreas Danielsson.

– Vi har i alla fall inte fått någon sådan information. Vi har inte heller fått veta exakt vilka tjänster det rör sig om eller hur lång tid processen ska ta. Men i och med att man ska lösa det genom naturliga avgångar får det väl ta den tid det tar.

Företagets vd, Håkan Buskhe, sa i går att neddragningarna ska ske på utvecklingssidan. Anledningen är att flera projekt avslutats och att Saab därför behöver fokusera mindre på utveckling och mer på produktion.

– Med tanke på hur mycket vi har vuxit de senaste åren är det naturligt att vi har fått en del ineffektivitet i organisationen. Men det betyder ju inte att vi kommer att sluta att arbeta med utveckling, säger Andreas Danielsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.