Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Många företag har insett värdet att erbjuda sina anställda regelbundna hälsokontroller. Om du inte har den förmånen kan du nu själv se till att få en sådan, genom att be om att få göra en hälsokontroll på din vårdcentral.
Och det till samma kostnad som ett vanligt läkarbesök.
I hälsokontrollen ska utöver provtagning, som exempelvis visar hur det är med ditt blodsocker och dina blodfetter, även ingå uppföljande hälsosamtal med en kunnig och intresserad läkare eller sjuksköterska.
– Eftersom vi i dag vet vilka positiva effekter hälsokontroller kan ha så erbjuder nu ett tiotal landsting hela befolkningen att göra en sådan. De har redan startat arbetet genom att kalla alla som exempelvis fyller 40, 50 och 60 år till en vårdcentral, säger Mai-Lis Hellénius, professor i preventiv kardiologi och överläkare vid Karolinska sjukhuset, som är expert på hjärt- och kärlsjukdomar liksom livsstilsförändringar.
– De långtidsuppföljningar som nu har kommit från några landsting som började med sådana här hälsokontroller redan för tjugo till trettio år sedan visar att det har haft en väldigt god effekt både vad gäller hjärt- och kärlsjukdomar och risken för att bli sjuk överhuvudtaget. Så nu satsar allt fler landsting på förebyggande hälsovård.
I de uppföljande hälsosamtalen ska man få råd både utifrån provresultaten och den livsstil man har, exempelvis vad gäller sömnvanor och hur mycket man rör på sig liksom hur man har det när det gäller stress och trivsel på jobbet.
– Då kan du få de råd som har störst effekt för dig. Och det görs i en dialog med dig så att råden anpassas utifrån vad du själv är mest intresserad av att börja med när det gäller livsstilsförändringar, säger Mai-Lis Hellénius.
Även om ens eget landsting inte tillhör dem som redan har bestämt sig för att satsa på hälsokontroller kan man ändå gå till sin vårdcentral och be om en hälsokontroll.
– Har man otur kan det ju vara en vårdcentral som inte riktigt hinner med. Men fler och fler gör det. Och nu kommer också uppdaterade riktlinjer från Socialstyrelsen som säger att svensk hälso- och sjukvård ska kunna erbjuda råd och stöd om levnadsvanor till alla som behöver det. Det är bra att veta när man går till sin vårdcentral, att det här faktiskt är vårdens uppgift i dag, säger Mai-Lis Hellénius.
Ungefär hälften av de tjugo landstingen i Sverige har redan beslutat att erbjuda hela befolkningen hälsokontroller, däribland Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Östergötland, Jönköping, Gävleborg, Sörmland, Kronoberg och Västmanland.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden