Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sjuk av jobbtristess fick skadestånd

Frédéric Desnard fick allt mindre att göra på jobbet. Det ledde till att han så småningom blev sjuk och fick diagnosen bore out. Nu har hans arbetsgivare dömts att betala skadestånd för trakasserier.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
En anställd på ett franskt företag förlorade självförtroendet och blev deprimerad eftersom han saknade vettiga arbetsuppgifter. Nu tvingas hans arbetsgivare betala motsvarande en halv miljon kronor i skadestånd. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Under lång tid fick Fréderic Desnard inga vettiga arbetsuppgifter på franska parfymfirman Interparfums.

– Jag skämdes över att få betalt för att inte göra någonting. Det var det värsta av allt, att förneka lidandet, har han tidigare berättat.

Nu har den franska arbetsdomstolen dömt arbetsgivaren att betala motsvarande 100 000 kronor i skadestånd för trakasserier och ytterligare motsvarande 400 000 kronor för uteblivna inkomster och rättegångskostnader. Det uppger tidningen Lag & Avtal.

Desnard var allt-i-allo på kontoret och trivdes bra. Men med tiden fick han allt mindre att göra.

– Jag kunde arbeta tio minuter om dagen. Som mest 45 minuter. Jag gick till min chef och bad om arbete, men han skickad mig bara vidare, säger han i Lag & Avtal.

Han förlorade självförtroendet och blev deprimerad. När han så småningom drabbades av epileptiska anfall fick han diagnosen bore out, att han led av att vara undersysselsatt.

Interparfums kommunikationsdirektör säger till att det inte handlar om bore out i Desnards fall, utan om att han inte utvecklades och att jobbet inte längre intresserade honom.

Båda parter har överklagat domen. Interparfums vill frias helt och hållet, medan Desnard anser att han bör ha ett högre skadestånd. Han vill också att bore out och andra former av psykisk ohälsa på jobbet ska få status som arbetssjukdomar i Frankrike.

Läs mer: Drabbad av bore out

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.