Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya lagar för arbetslivet

Fackföreningsavgiften blir avdragsgill och antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskar från sju till sex. Det är två av de nya lagar som träder i kraft i sommar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Bland alla nya lagar som blir verklighet, i allmänhet från juli, finns ett antal som på olika sätt berör arbetsmarknaden.

Fler arbetsplatsinspektioner. Polisen får större möjligheter att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att det inte finns anställda utan rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Avgiften som arbetsgivaren tvingas att betala i sådant fall ska också höjas.

Tryggare premiepension. Premiepensionssystemet ska bli tryggare och mer hållbart. Bland annat införs krav på att pensionssparare själva ska skriva under vid fondbyte. Samtidigt förbjuds marknadsföring och försäljning på premiepensionsområdet via telefon.
Läs mer

Bättre skydd för studerande och egenföretagare. Även de som studerar på eftergymnasial nivå utan studiemedel får skydd för sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Den som startar ett aktiebolag ska få ett stärkt SGI-skydd under uppbyggnadsskedet. Den senare förändringen börjar gälla 1 augusti.
Läs mer

Ny lag om företagshemligheter. Den nya lagen tydliggör att kunskaper och färdigheter som en anställd fått vid normal yrkesutövning inte är företagshemligheter. Detsamma gäller information om något som utgör brott eller annat allvarligt missförhållande. Lagen innebär även bland annat att fler former av angrepp ska vara otillåtna, att sekretesskyddet i rättegångar blir starkare och att straffet för företagsspioneri skärps.
Läs mer

Billigare vara med i facket. Fackföreningsavgiften blir avdragsgill. 25 procent av årsavgiften får dras av i deklarationen.
Läs mer här och här

Färre karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen. I dag gäller att man måste ha varit arbetslös i minst sju dagar innan man kan få ersättning. Från juli gäller i stället sex dagar. Syftet är att öka den ekonomiska tryggheten för arbetslösa utan att för den skull minska drivkraften till att hitta nytt jobb.

Minimikrav i tjänstepensionen garanteras. Det kan till exempel handla om hur många år man måste ha jobbat för att ha rätt till tjänstepension. Det här är en anpassning till ett EU-direktiv med syftet att göra det lättare för arbetstagare att röra sig fritt mellan medlemsländerna. I Sverige gäller de nya reglerna tjänstepensioner som bestäms genom kollektivavtal. Lagen började gälla den 1 juni 2018.

Fackliga uppdrag ska ge rätt till a-kassa. Förtroendeuppdrag som ger en person laglig rätt att vara ledig från en anställning ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen.
Läs mer här och här

Studerande får mer pengar. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.

Dyrare privat sjukvård. Skattefriheten avskaffas för anställda som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Skattefrihet gäller dock fortfarande i vissa fall, bland annat när en anställd som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel.
Läs mer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.