Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Här är företagen som betalar bäst

Det finns 42 företag i Sverige som betalade sina anställda över en miljon i snitt. Ofta handlar det om konsult-, finans- eller läkemedelsbolag.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Nästan 2,5 miljoner kronor per år. Så hög var snittlönen 2016 hos den arbetsgivare som toppar kreditupplysningsföretaget Creditsafes lista över bolagen med högst löner i Sverige.

Men siffran, som gäller läkemedelsbolaget Meda och skulle ha inneburit mer än en fördubbling av företagets snittlön jämfört med året innan, speglar inte verkligheten, enligt kommunikationschefen Anna Jalvinger.

I ett mejl påpekar hon att Creditsafe uppger att löner till vd och styrelse inte ingår i sammanställningen. I Medas fall är detta inte korrekt, skriver hon.

– 2016 var ju ett speciellt år då Meda blev uppköpta av Mylan och mycket av den före detta globala koncernledningens rörliga ersättningar föll ut i samband med detta. Siffrorna som Creditsafe baserar undersökningen på innehåller i Medas fall dessa ersättningar inklusive förre vd:s avgångsvederlag.Generellt sett är de företag som betalar bra ofta verksamma inom konsultbranschen och finansmarknaden. Men här finns även läkemedelsbolag, mediebolag och IT-bolag.

Geografiskt är de koncentrerade till Stockholm. Av de 42 översta på listan ligger 36 i huvudstaden, först på plats 17 hittar man ett företag från en annan del av landet – Getinge AB i Göteborg.

På listans sjätte plats hamnade Intrum Justitia som sysslar med kredithantering. Här uppges snittlönen ligga på drygt 1,6 miljoner kronor per år. Det motsvarar en skaplig månadslön på 135 000 kronor.

Kommunikationschefen Annika Billberg uppger att hon blev förvånad när hon såg siffran.

 – Vi bedriver ju en verksamhet med många callcenters där man typiskt sett inte ligger jättehögt i lön. Skälet till att vi ligger så högt är att siffran avser Intrum AB, det vill säga moderbolaget. I koncernen är snittlönen väsentligt lägre. Vårt moderbolag är förhållandevis litet och dit hör medlemmarna i koncernledningen inklusive koncernchefen samt ett stort antal specialister som analytiker, jurister med mera, skriver hon i ett mejl.  

Topp 10 snittlön/år

  • Meda Aktiebolag 2 486 000 kr
  • EQT Partners Aktiebolag 2 486 000 kr
  • ABG Sundal Collier 1 933 000 kr
  • SFDC Sweden AB 1 837 000 kr
  • NC Advisory Aktiebolag 1 699 000 kr
  • Intrum Justitia AB 1 630 000 kr
  • Nordea Investemnet Mangament AB 1 559 000 kr
  • Huawei Technologies Sweden AB 1 536 000 kr
  • The Boston Consulting Group Nordic AB 1 464 000 kr
  • Midasplayer AB 1 417 000 kr

 

Källa: Creditsafe. På listan finns aktiebolag med minst 50 anställda. Lön till VD och styrelse ingår inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.