Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Bistrare tider väntar - särskilt för kvinnor

Det är sannolikt att Sverige går in i en lågkonjunktur någon gång under nästa mandatperiod. Det menar Unionen i sin konjunkturrapport.
- Politikerna behöver se till att det blir enklare att vidareutbilda sig nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
I en kommande lågkonjunktur kommer yrken som receptionister och assistenter bli särskilt drabbade, spår Unionen och kräver satsningar på kompetensutveckling. Colourbox

När nästa lågkonjunktur infaller så är det främst enklare tjänstemannajobb som försvinner, spår Unionen. Särskilt utsatta kommer receptionister, säljare och assistenttjänster att vara.

- Det är väldigt tydligt att det just är de enklaste tjänstemannajobben där de anställda har en lägre utbildning som löper störst risk att automatiseras och rationaliseras bort. Här är en stor majoritet kvinnor. Omställningstrycket kommer också förstärkas i en nedgång, säger Katarina Lundahl.

I vilka branscher det kommer att vara allra tuffast beror på vad som utlöser lågkonjunkturen.

- Eftersom vi haft en så lång period av högkonjunktur är det sannolikt att vi under nästa mandatperiod får en lågkonjunktur. Vad den kommer att bero på vet vi inte. Men om den utlöses på grund av något som händer i vår omvärld så kommer den framför allt att drabba den väldigt exportberoende industrin.

- Om det i stället är en kris som uppstår på grund av något som händer i Sverige så kommer främst servicebranscher och då inhemskt orienterade företag, som detaljhandeln, att drabbas. Också byggsektorn kan få det väldigt tufft, om bostadspriserna går ner och byggandet minskar till följd av krisen.

Därför behöver politikerna snabbt se till att reformera utbildningssystemet och studiemedelssystemet så att det blir enklare att vidareutbilda sig, påpekar Unionen.

 - Säg att man är en ensam kvinna i 40- eller 50-årsåldern som inte har någon mer utbildning efter gymnasiet, som kanske har barn och försörjningsansvar samtidigt som man bor på en mindre ort utan högskola. Då är det inte lätt att vidareutbilda för att slippa bli arbetslös.

- Högskolor och universitet fokuserar i stor utsträckning på fleråriga program som inte riktar sig till yrkesverksamma i dag. Dessutom har kurser på distans och kvällstid minskat. Överlag är universitet och högskolor inte alls inriktade på det livslånga lärandet och vidareutbildning, att man kanske behöver en kort påfyllning under yrkeslivet även om man har en längre utbildning med sig. Vi anser, med dagens arbetsliv och den snabba utveckling som sker, att den här inriktningen måste ändras.

Unionen anser också att studiemedelssystemet behöver förändras.

- I dag används systemet i väldigt liten utsträckning av dem som är över 40. Det är inte alls anpassat för personer mitt i livet som har jobbat. Så det måste också reformeras, både vad gäller belopp och tidsgränser, som hur gammal man får vara när man börjar plugga. Allt det här behöver finnas på plats innan det kommer en nedgång, säger Katarina Lundahl.

I dag finns det en stor efterfrågan på högutbildad arbetskraft, inte minst inom tillverkningsindustrin. Så lär det förbli även om efterfrågan tillfälligt kan mattas av i en lågkonjunktur, tror Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24