Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Bistrare tider väntar - särskilt för kvinnor

Det är sannolikt att Sverige går in i en lågkonjunktur någon gång under nästa mandatperiod. Det menar Unionen i sin konjunkturrapport.
- Politikerna behöver se till att det blir enklare att vidareutbilda sig nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
I en kommande lågkonjunktur kommer yrken som receptionister och assistenter bli särskilt drabbade, spår Unionen och kräver satsningar på kompetensutveckling. Colourbox

När nästa lågkonjunktur infaller så är det främst enklare tjänstemannajobb som försvinner, spår Unionen. Särskilt utsatta kommer receptionister, säljare och assistenttjänster att vara.

- Det är väldigt tydligt att det just är de enklaste tjänstemannajobben där de anställda har en lägre utbildning som löper störst risk att automatiseras och rationaliseras bort. Här är en stor majoritet kvinnor. Omställningstrycket kommer också förstärkas i en nedgång, säger Katarina Lundahl.

I vilka branscher det kommer att vara allra tuffast beror på vad som utlöser lågkonjunkturen.

- Eftersom vi haft en så lång period av högkonjunktur är det sannolikt att vi under nästa mandatperiod får en lågkonjunktur. Vad den kommer att bero på vet vi inte. Men om den utlöses på grund av något som händer i vår omvärld så kommer den framför allt att drabba den väldigt exportberoende industrin.

- Om det i stället är en kris som uppstår på grund av något som händer i Sverige så kommer främst servicebranscher och då inhemskt orienterade företag, som detaljhandeln, att drabbas. Också byggsektorn kan få det väldigt tufft, om bostadspriserna går ner och byggandet minskar till följd av krisen.

Därför behöver politikerna snabbt se till att reformera utbildningssystemet och studiemedelssystemet så att det blir enklare att vidareutbilda sig, påpekar Unionen.

 - Säg att man är en ensam kvinna i 40- eller 50-årsåldern som inte har någon mer utbildning efter gymnasiet, som kanske har barn och försörjningsansvar samtidigt som man bor på en mindre ort utan högskola. Då är det inte lätt att vidareutbilda för att slippa bli arbetslös.

- Högskolor och universitet fokuserar i stor utsträckning på fleråriga program som inte riktar sig till yrkesverksamma i dag. Dessutom har kurser på distans och kvällstid minskat. Överlag är universitet och högskolor inte alls inriktade på det livslånga lärandet och vidareutbildning, att man kanske behöver en kort påfyllning under yrkeslivet även om man har en längre utbildning med sig. Vi anser, med dagens arbetsliv och den snabba utveckling som sker, att den här inriktningen måste ändras.

Unionen anser också att studiemedelssystemet behöver förändras.

- I dag används systemet i väldigt liten utsträckning av dem som är över 40. Det är inte alls anpassat för personer mitt i livet som har jobbat. Så det måste också reformeras, både vad gäller belopp och tidsgränser, som hur gammal man får vara när man börjar plugga. Allt det här behöver finnas på plats innan det kommer en nedgång, säger Katarina Lundahl.

I dag finns det en stor efterfrågan på högutbildad arbetskraft, inte minst inom tillverkningsindustrin. Så lär det förbli även om efterfrågan tillfälligt kan mattas av i en lågkonjunktur, tror Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.