Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade handhälsningsmål

Lärarvikarien som inte ville skaka hand med manliga kollegor av religiösa skäl blev inte diskriminerad. Det konstaterar Arbetsdomstolen i en dom och slår fast att det inte går att bevisa att skolan ställt krav på handhälsning.
Ola Rennstam Publicerad
colourbox.com
colourbox.com

Tidningen Kollega har tidigare rapporterat om tvisten mellan friskolan i Helsingborg och en 20-årig lärarvikarie som är troende muslim. Kvinnan arbetade åt ett företag som hyr ut lärarvikarier och i augusti 2016 började hon vikariera på friskolan.

Lärarvikarien blev uppkallad till rektorns kontor för att reda ut varför hon inte skakat hand med en manlig skolvärd, i stället hade kvinnan besvarat hälsningen genom att placera ena handen på hjärtat och utföra en lätt bugning. Enligt lärarvikarien gav rektorn henne ett ultimatum: Antingen börjar du skaka hand med alla eller så kan du inte vikariera på skolan vid fler tillfällen. Skolans rektor har förnekat att hon ställt något ultimatum, i stället ska hon ha beskrivit de regler om jämställdhet och likabehandling som gäller enligt Skollagen och läroplanen.

Kvinnan kände sig kränkt av rektorns agerande och kontaktade Unionen som stämde friskolan för diskriminering. Nu har Arbetsdomstolen kommit med sitt avgörande och konstaterar att Unionen inte har kunnat visa att diskriminering har ägt rum.

Arbetsdomstolen slår fast att ord står mot ord om vad som egentligen sades på rektorsexpeditionen. Domstolen ifrågasätter dock tillförlitligheten i lärarvikariens uppgifter och konstaterar att det inte är klarlagt om rektorn uttryckligen ställt krav på att kvinnan skulle handhälsa även på kollegor av motsatt kön. Unionen ska nu betala arbetsgivarsidans rättegångskostnader på närmare 350 000 kronor.

Unionen önskar att huvudfrågan i tvisten hade prövats, i stället anser förbundet att Arbetsdomstolens dom blev en form av ickesvar.
– Vi är besvikna. Det är beklagligt att Arbetsdomstolen inte svarar på den intressanta och viktiga principfrågan, det vill säga att de alltså inte tar ställning till om det var berättigat att ställa kravet på handhälsning eller inte. Vi hade hoppats på att få ett tydligare rättsläge, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."