Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

A-kassa stoppas efter förlikning

Att få ekonomisk kompensation för fel som arbetsgivaren begått kan sätta käppar i hjulet för rätten till a-kassa. Det har tre Unionenmedlemmar fått erfara efter en ny dom i kammarrätten.
Ola Rennstam Publicerad

2016 förlorade tre Unionenmedlemmar i Skåne jobbet på grund av arbetsbrist, problemet var att arbetsgivaren verkställt uppsägningarna utan att först förhandla med facket och informera medarbetarna på det sätt som lagen kräver. Unionen stämde arbetsgivaren för brott mot mbl och las och tvisten slutade så småningom i en förlikning som innebar att medarbetarna fick 25 000 kronor vardera från sin tidigare arbetsgivare.

Men när de kort efter uppsägningen ansökte om a-kasseersättning fick de avslag från Unionens a-kassa. Detta med motiveringen att pengarna från förlikningsuppgörelsen är ett avgångsvederlag och därmed är att betrakta som lön. Detta innebar att medlemmarna inte ses som arbetslösa så länge avgångsvederlaget täcker upp för den tidigare månadslönen.

Unionen anser att a-kassans bedömning är felaktig.
– Den ersättning medlemmarna fick i samband med förlikningen var ett allmänt skadestånd, inte ett ekonomiskt skadestånd eller avgångsvederlag. Allmänna skadestånd är en kränkningsersättning som inte ska påverka rätten till a-kassa, säger Markus Sjöstedt, förbundsjurist på Unionen som företrätt medlemmarna.
– Det är väldigt tydligt i det här fallet. Tvisten som ledde fram till förlikningen innehöll inget annat än brott mot mbl och las , så något annat yrkande än allmänt skadestånd har aldrig varit aktuellt.

Unionen överklagade beslutet till förvaltningsrätten som gav förbundet och medlemmarna rätt. Domen överklagades dock av Unionens a-kassa och nu har kammarrätten gjort en helt annan bedömning. Enligt den nya domen framgår det inte av förlikningsavtalet att det var frågan om ett allmänt skadestånd eller att arbetsgivaren medger brott mot den arbetsrättsliga lagstiftningen. Domen innebär med andra ord att det är a-kassans ursprungliga beslut som gäller. Markus Sjöstedt är förvånad över kammarrättens avgörande.
– Det är tråkigt. Vi tycker att förvaltningsrättens dom var välmotiverad och hade hoppats och trott att den skulle stå sig. Men vi har sett i tidigare domar att det är svårt för den enskilde att bevisa att ersättningar från förlikningar är allmänt skadestånd.

Kammarrättens dom slår fast att det är individen som har bevisbördan för att man har rätt till ersättning.
– Domen visar att vår tillämpning var korrekt, kammarrätten går helt på vår linje, säger Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa.

Att i en förlikning få en arbetsgivare att medge att man begått ett lagbrott och att det rör sig om ideellt skadestånd för kränkningen är inte lätt.
– Det är därför man måste driva ärendet till domstol för att få klarlagt om det ska utgå ett ideellt skadestånd eller inte. Men om man, som i det här fallet, i stället når en förlikning anser kammarrätten att beviskraven för ideellt skadestånd inte är uppfyllda, säger Anna-Lena Leksell.

Unionen har beslutat att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen.

Så avgörs rätten till a-kassa

Vid bedömningen av ersättning tittar Unionens a-kassa på om utbetalningen från arbetsgivaren utgår på grund av anställningens upphörande eller inte. All ersättning som utgår för att anställningen upphör betraktas som jämförbart med avgångsvederlag och hindrar ersättning från a-kassan. Det gör däremot inte lön, semesterersättning och bonus, alltså sådan ersättning som individen redan tjänat in och skulle fått oavsett om man slutar eller inte. Ideellt eller allmänt skadestånd som utdömts av domstol räknas inte som lön, det gör däremot ekonomiskt skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.