Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Har du rätt lön?

Uppskattas du efter förtjänst eller borde du ha bättre betalt? En fingervisning får du genom att se vad andra i din situation tjänar. Något som också är bra att känna till när det närmar sig lönesamtal med chefen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

En av de viktigaste faktorerna för din löneutveckling är ditt värde för arbetsgivaren. Hur du presterar på jobbet bör också avspegla sig i lönekuvertet. Därför är det självklart viktigt att lyfta fram vad du åstadkommit på lönesamtalet.

Det är också en fördel att veta vad andra tjänar. På unionen.se går det att se marknadslönerna för ett stort antal yrken. Lönerna redovisas i ett spann som i många fall är ganska brett. Var just du bör hamna hänger bland annat samman med din erfarenhet, om det är brist på din kompetens i din del av landet och dina prestationer på jobbet.

Marknadslöner 2017:

Annonssäljare: 29 000-32 500 kronor.

Besiktningstekniker: (fordon) 26 500 - 33 200 kronor.

Drifttekniker: 35 000 - 42 500 kronor.

Ekonomer: 29 000 - 37 000 kronor vid en lägre svårighetsnivå. Vid en högre svårighetsnivå 38 000 kronor och uppåt.

HR-specialister: 34 000 - 41 700 kronor.

Informatör (kommunikatör): 30 500 - 42 500 kronor.

Inköpare: 32 000 - 39 000 kronor.

IT-arkitekter: 43 000 - 52 000 kronor.

Konstruktör (ingenjör): 38 000 - 53 000 kronor.

Kundtjänst och support: 24 500 - 31 500 kronor vid en lägre svårighetsnivå. Vid en högre svårighetsnivå 31 500 - 39 000 kronor.

Marknadsförare: 38 000 kronor och uppåt.

Projektledare IT: 35 000 - 51 000 kronor vid mindre IT-projekt eller delprojekt. Vid multipla IT-projekt och huvudansvar för utvecklings- och förvaltningsprojekt 40 000 - 65 000.

Tandsköterska: 24 500 - 29 000 kronor.

Telefonister: 22 500 - 28 000 kronor.

Webbredaktörer: 27 000 - 33 000.

Borde du tjäna mer? Gör så här:

  • Undersök hur du ligger till jämfört med andra. Använd dig av de hjälpmedel som finns på unionen.se, som redovisning av marknadslöner och den så kallade löneratorn (loneratorn.se). Som medlem går det också att boka personlig lönecoach inför lönesamtalet.
  • Ta reda på vilka faktorer som påverkar din lön mest. De flesta företag har lönekriterier. De flesta chefer vet mindre om vad medarbetarna har genomfört under året än vad medarbetarna tror.
  • Fundera på om din låga lön kan bero på osakliga löneskillnader på grund av kön. Du kan ställa frågan om det gjorts en lönekartläggning på företaget och om du kan få del av den. Arbetsgivaren är skyldig att göra en lönekartläggning varje år. Hittas osakliga löneskillnader ska de rättas till.
  • Har du kommit in på för låg lön? Unionen anser att den eftersläpningen bör åtgärdas genom att arbetsgivaren skjuter till extra pengar utöver lönepotten.
  • Gå samman med dina arbetskamrater och starta en öppen löneklubb där alla kan se varandras löner. Då blir det svårare för arbetsgivaren att spela ut er mot varandra.
  • Om ni inte redan har en – starta fackklubb. Då tvingas arbetsgivaren motivera varför vissa löner höjs mer än andra.
  • Och kanske viktigast av allt: lönerna regleras i avtal. Utan kollektivavtal finns exempelvis ingen rätt till årlig lönehöjning och inga lägstalöner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.