Lönekartläggning är ett verktyg för att komma till rätta med lönegapet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. För ett år sedan återinfördes kravet på att alla arbetsgivare årligen ska göra en lönekartläggning och analys – men knappt sex av tio företag genomförde eller hade ens planer på att genomföra en kartläggning, visar Unionens rapport.

- Att bara sex av tio företag lever upp till dagens krav är alldeles för lågt, säger Peter Tai Christensen, likabehandlingsexpert på Unionen.

Stora företag är bättre än små och medelstora företag, på att leva upp till diskrimineringslagens krav, visar Unionens studie. Men verktygstillverkaren Pressmaster i Älvdalen genomförde förra året en lönekartläggning bland företagets cirka 20 tjänstemän.

- Första året en kartläggning gjordes hade vi hjälp av en konsult. I fjol, då jag var med för första gången, använde vi oss av ett verktyg, Analys lönelots som tidigare tillhandahölls av diskrimineringsombudsmannen, berättar Elisabeth Jaring, ordförande i Unionenklubben på Pressmaster.

- Vi var tre från facket och två från arbetsgivarsidan som fyllde i formulären tillsammans. Det gick hyfsat bra att resonera sig fram till svaren även om vi inte var riktigt överens om allt hela tiden.

Några klockrena könsdiskrimineringar upptäcktes inte, men däremot såg man skevheter mellan män med samma tjänst samt mellan kvinnor med samma tjänst.  Facket lyckades förhandla till sig extra strukturpengar för dem som låg allra lägst i sitt lönespann.

- Arbetsgivaren var inte riktigt villig att gå oss till mötes hela vägen, säger Elisabeth Jaring.

Unionens undersökning visar att i 52 procent av fallen har lönekartläggningen lett till att löner justerats eller att andra åtgärder satts in. Rapporten visar också att det finns uppenbara brister i företagens förmåga att sätta rättvisa löner. Färre än hälften av de tillfrågade klubbarna svarar att det finns tydliga kriterier för lönesättning på arbetsplatsen.