Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Arbetsgivares misstag ska inte orsaka utvisning

Att arbetsgivare gjort smärre missar genom att exempelvis betala för låg lön under kortare perioder ska inte längre tvinga arbetskraftsinvandrare att lämna landet. Bra, tycker Unionen om förslaget som regeringens utredare lagt fram.
Niklas Hallstedt Publicerad
Adam Wrafter Svd/TT, Fredrik Sandberg/TT
Adam Wrafter Svd/TT, Fredrik Sandberg/TT

I dag ska den som ansöker om förlängt arbetstillstånd ha haft en anställning som uppfyller samtliga krav under tiden i Sverige. Bland annat ska man ha haft en lön som är bruklig inom branschen och olika försäkringar. Skulle företaget ha klantat sig är det individen som råkar illa ut och förlorar sitt arbetstillstånd.

Kraven på en förändring har drivits under en längre tid. Inte minst med tanke på den skriande kompetensbristen bland IT-specialister och ingenjörer. Från företagarhåll har det hävdats att Sverige riskerar att tappa företag och jobb utomlands om inget görs.

Bland arbetsgivarna har bland annat Spotify agerat för att förhindra att medarbetare utvisas på grund av att företaget missat att teckna tjänstepension för dem.

Läs mer: Spotifys anställda riskerar utvisning

Att konsekvenserna blir orimliga för den enskilde, anser numera även regeringen.

– Arbetskraftsinvandrare ska inte behöva ta hela ansvaret när arbetsgivaren har gjort ett mindre misstag, säger migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon i ett pressmeddelande.

Regeringens utredare föreslår att det ska bli möjligt för företag att ”under vissa omständigheter” korrigera tidigare misstag. Det kan till exempel röra sig om lön som under en kortare period inte har varit i nivå med kollektivavtalet.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt är positiv till förslaget.

– Systemet har varit för stelbent och konsekvenserna har varit orimliga när det rört sig om smärre misstag. Det är viktigt att systemet fungerar. Arbetsgivare som har behov att få in kompetens från andra länder ska kunna få det, säger han.

– Men vi får inte vara naiva, det måste vara ordning och reda också. Vi får inte glömma att det finns situationer där det inte är fråga om små misstag och där en konsekvens trots allt kan bli indraget arbetstillstånd.

Enligt Martin Wästfelt skulle stora delar av problemet kunnat undvikas om företagen hade valt att teckna kollektivavtal. Med kollektivavtal får företaget en paketlösning, har man det inte blir riskerna för misstag betydligt större.

Läs mer: Avtal hade kunnat hjälpa Spotify

– Det handlar till stor del om sådant som ryms inom kollektivavtalet, som försäkringslösningar och tolkningar av semesterbestämmelser. Och det är lättare att få del av med kollektivavtal än i individuella avtal.

Redan förra veckan kom en dom från Migrationsöverdomstolen som rör mindre avvikelser från villkoren för arbetstillstånd. Pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk får stanna i Sverige. För två år sedan beslutades att han skulle utvisas efter att hans arbetsgivare missat att höja hans lön med 460 kronor i enlighet med kollektivavtalet.

– Migrationsöverdomstolen konstaterar att Migrationsverket har tolkat regelverket för strängt. Bagatellartade misstag kan inte leda till utvisning längre, och det gäller från och med nu. Från och med i dag måste domstolarna anpassa sina domar efter detta. Det känns fantastiskt, sade Fredrik Bergman, tf chef för Centrum för Rättvisa, som har drivit Danyar Mohammeds fall, till tidningen Entreprenör.

Enligt Fredrik Bergman kommer domen att sätta punkt för hundratals, kanske tusentals, utvisningar.

Läs mer: Utvisning riskerar att orsaka konkurs

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.