Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Ny lag slår mot ideella föreningar

I maj nästa år ersätts personuppgiftslagen av en ny dataskyddsförordning, förkortad GDPR. Den berör inte minst medlemsorganisationer som måste se till att uppfylla de nya reglerna för att inte riskera stora böter.
Lina Björk Publicerad
Birgit Korber/Colourbox.com
Den nya lagen ska börja gälla i EU:s medlemsstater i maj 2018. Birgit Korber/Colourbox.com

– Den nya lagen är till viss del luddig. Det finns ingen checklista att gå efter och vi har inte de ekonomiska resurserna att ta in en jurist för att titta på hur det påverkar oss, säger Filippa Drakander, som är generalsekreterare på Sveriges elevråd, SVEA.

Under veckan som gick träffades Unionens branschråd för organisationer och föreningar för första gången. Tanken är att anställda inom branschen ska sammanstråla och utbyta erfarenheter och diskutera aktuella ämnen. En fråga som är brinnande aktuell är den nya dataskyddslagen, även förkortad GDPR. Den nya lagen ersätter den nuvarande personuppgiftslagen PuL, och ställer högre krav på personuppgiftshantering och omfattar alla företag myndigheter och organisationer som behandlar persondata.

Lagen innebär bland annat att du har rätt att få se dina personuppgifter, begära ändringar eller att de raderas helt. Men den absolut största skillnaden är att det införs kännbara straff för dem som inte följer lagen. Och organisationer och föreningar måste framöver inte bara uppfylla de nya reglerna, utan också visa att de följs genom insamlad data, berätta var man lagrar den och vilka som har tillgång till den. Enligt den nya förordningen ska säkerheten vara ”lämplig och tillräcklig” men hur den ska se ut är oklart. Klart är att varje företag eller organisation måste lösa det här själva eftersom det inte är tillåtet att delegera ut till en IT-leverantör.

– Vi har läst den information som finns och gått på seminarier för att se hur vi kan anpassa oss. Men vi och många andra ideella föreningar har inte de ekonomiska resurserna för att genomlysa vårt arbete och analysera hur det här kan påverka oss. Vi vet att man ska utse ett ombud och en ansvarig men vi hade önskat att man kunnat vara tydligare i beskrivningarna, säger Filippa Drakander.

För mindre organisationer och föreningar kan det också bli bekymmersamt att inte ha samma förutsättningar som större företag att lägga på juridisk hjälp vid rättskonflikter. Ytterligare ett bekymmer man diskuterade angående dataskyddslagen är hur den samspelar med föreningsfriheten. Den som organiserar sig i en förening och är under 16 år måste om några månader få målsmans godkännande.

– Men det är inte alla som vill berätta att man vill gå med i en förening av olika skäl och då blir datainsamlandet väldigt känsligt. Vi har försökt att få gehör för att ändra åldern till 13 år, men det har ännu inte blivit någon ändring.

Företag som bryter mot reglerna riskerar 20 miljoner euro eller 4 procent av den globala omsättningen i administrativ sanktionsavgift. Dessutom kan enskilda personer begära skadestånd från företag som behandlat deras personuppgifter fel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se