Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Flera risker med flexpension
Flexpension riskerar att användas som ett sätt att göra sig av med äldre arbetskraft och kan leda till att fler lockas att lämna arbetslivet i förtid. Det hävdar Pensionsmyndigheten i en rapport.
Flexpension finns numera inom samtliga Unionens avtalsområden och innehåller två delar. För det första en utökad rätt att gå ner på deltid före pensionen och för det andra utökade avsättningar till tjänstepensionen.
Som löntagare får du med andra ord mer pengar insatt till din tjänstepension. Pengar som du sedan kan använda till att gå ner i tid inför pensionen eller för att stärka din pension när du väl slutar jobba. Hur mycket som sätts av varierar beroende på vilket avtal du omfattas av.
Att flexpensionen förstärker den övriga tjänstepensionen är positivt, konstaterar Pensionsmyndigheten i en rapport. Samtidigt ser myndigheten en rad risker med modellen, bland annat att flexpension kan användas av arbetsgivare som ett sätt att göra sig av med äldre arbetskraft.
– Vi ser en risk att arbetsgivarna lättare kan övertala medarbetare att gå i pension tidigare än vad de tänkt sig, trots att individen egentligen inte vill, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Men Unionens förhandlingschef Niklas Hjert håller inte med:
– Jag förstår inte hur det skulle kunna användas för att göra sig av med arbetskraft. Vi har avtalat om att man ska kunna jobba kvar på ett flexibelt sätt med en lägre arbetstid, säger han.
Pensionsmyndigheten bedömer att flexpensionens två delar verkar åt helt olika håll: högre tjänstepension leder till en lägre pensionsålder, medan möjlighet för den enskilde att gå ner i arbetstid utan att helt lämna arbetsmarknaden leder till en högre pensionsålder.
– De nya tjänstepensionsavsättningarna kan leda till en effekt som går tvärt emot regeringens mål om ett längre arbetsliv, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.
Niklas Hjert tror inte på myndighetens slutsatser.
– Vi är övertygade om att flexpension inte kommer att få den effekten. Tvärtom vet vi från våra egna undersökningar att det är just möjligheten att få gå ner i tid och få jobba mer flexibelt som får människor att jobba längre. Det kanske inte är en lösning för hela arbetsmarknaden men vi är övertygade om att det är bra för våra medlemsgrupper, säger han.
För att pengarna ska räcka när vi lever allt längre kommer den allmänna pensionen att bli betydligt lägre i framtiden. Det är först då, när dagens unga nått pensionsåldern, som flexpensionen är tänkt att få full effekt.
– Man gör ett tankefel när man säger att folk kommer att få högre pension nu och därmed kommer att gå i pension tidigare. Vi har ett längre tidsperspektiv. De avsättningar vi gör till flexpension kommer inte göra så stor skillnad för dem som går i pension nu, men däremot få stor betydelse för dem som är lite yngre i dag, säger Niklas Hjert.
Pensionsmyndigheten poängterar att man inte är kritisk mot flexpension som modell men att man med rapporten vill uppmärksamma regeringen på riskerna. Myndigheten tror att de som främst kommer utnyttja flexibiliteten för att fortsätta arbeta är de som redan i dag arbetar längre upp i åldrarna. Myndigheten är också kritisk till introduktionen av ett nytt begrepp utan saklig grund.
– Flexpension är en höjning av avsättningarna till tjänstepensionen och behöver inget eget begrepp. Det krånglar till det för pensionssparare och pensionärer, säger Ole Settergren.
Ambitionen med namnet var enligt Niklas Hjert att fånga in båda delarna.
– Att bara prata om höjd pensionsavsättning stämmer inte, för det omfattar inte den andra delen om att gå ner i tid.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
