Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya jobb i batterifabrik välkomnas av Unionen

Västerås och Skellefteå drog vinstlotterna när Northvolt beslutade sig för var de ska lägga sin batteritillverkning. Medan huvudfabriken hamnar i Skellefteå, vilket beräknas ge mellan 2 000 och 2 500 jobb, förläggs utvecklingen till Västerås.
Niklas Hallstedt Publicerad
Northvolt/TT
Illustration över hur Northvolts batterifabrik i Skellefteå ska se ut. Northvolt/TT

Skellefteå kan räkna med mellan 2 000 och 2 500 direkta jobb om planerna fullföljs. För Västerås räkning uppges satsningen leda till 300-400 jobb, och då främst på ingenjörssidan.

Lars Remsén, Unionens regionchef i Mälardalen, ser det som ”en logisk kompromiss”.

– Helst hade vi ju sett att fabriken hamnat i Västerås. Först blev jag lite besviken, men kände samtidigt att vi inte blev helt lottlösa. Det är ju trots allt tjänstemännen vi organiserar så det känns som en hygglig kompensation.

Vad betyder satsningen för Västerås?
 Den befäster Västerås ställning som Sveriges elektronikhuvudstad. Den sätter också staden på Europakartan när det gäller utveckling av energiomställning.

– Västerås geografiska läge med cirka tre miljoner invånare inom en radie på tio mil och med goda pendlingsmöjligheter till Stockholm och Örebro är faktorer som kan leda till fler större etableringar i framtiden och locka internationell kompetens.

Hur lätt blir det att hitta kompetent personal för Northvolt?
 Även om Mälardalens högskola utbildar flest elingenjörer i landet, och många ingenjörer jobbar i Västerås med omnejd, tror jag att den kompetens Northvolt inledningsvis behöver främst finns i Asien och USA.

Hittills uppges företaget ha fått in 215 miljoner kronor, planen var att man redan i september skulle ha fått ihop 100 miljoner euro, vilket motsvarar 960 miljoner kronor. Tror du att projektet blir av – med tanke på att hur mycket kapital som krävs?
– Det hoppas jag verkligen. Jag tror att projektet är tillräckligt spännande för att locka fler tunga investerare. Jag välkomnar Northvolts etablering i Sverige och Västerås och hoppas samtidigt på att företaget väljer att gå med i en arbetsgivarorganisation för att vara en del i den svenska modellen med schysta villkor och kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.