Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slopad tv-avgift hotar jobb på Radiotjänst

300 personer på Radiotjänst riskerar att förlora sina jobb om tv-licensen ersätts med en skatt. Nu arbetar Unionenklubben och lokala politiker för att Kiruna ska kompenseras med andra arbeten.
Ola Rennstam Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Pontus Lundahl/TT

Den 16 oktober presenterar Public service-kommittén sitt förslag om hur radio-och tv-verksamheten ska finansieras i framtiden. Enligt uppgifter som läckt ut i media är samtliga partier i kommittén eniga – dagens licens ska ersättas med en skatt.

Om förslaget blir verklighet innebär det att Radiotjänst i Kiruna läggs ner och 300 anställda förlorar sina arbeten. Enligt August Tapojärvi, ordförande i Unionenklubben, är oron stor på arbetsplatsen.

– Vi som jobbar här kan inte bara plocka något likvärdigt arbete, för det finns inte i Kiruna kommun. Det värsta som kan hända är att folk tvingas flytta från Kiruna. Ett par hundra skattebetalare är ett hårt slag för en kommun av den här storleken, säger han.

Unionenklubben arbetar aktivt för att få till ersättningsjobb i Kiruna om det blir så att Radiotjänst läggs ner. Ett annat tänkbart alternativ är att staten går in och finansierar omskolning av personalen. Klubben har uppvaktat kommunalledningen som i sin tur har kontaktat personer på riksdags- och regeringsnivå.

– I nuläget vet ingen om och när förslaget kommer att bli verklighet. Det vi kan göra är att samla in information så gott det går, alltså vad kommer förslaget att innebära för oss i praktiken. Samt att jobba med en plan B tillsammans med politikerna. Vi känner att vi verkligen har blivit lyssnade på lokalt, säger August Tapojärvi.

Kirunaborna känner sig sedan en lång period tillbaka åsidosatta av politikerna i huvudstaden.

– Det finns en frustration kring att vinsterna från LKAB skeppas rakt ner till Stockholm. Hela vår stad undermineras, bokstavligt talat, så att den måste flyttas och vi får ingenting tillbaka. Dessutom ska staten dra bort 300 jobb som kompletterar dem inom gruvindustrin. Det gör folk  upprörda.

Hur är det att jobba vidare under dessa förutsättningar?
– Det är tungt, vi inser att det är en uppförsbacke. Det är ingen kul situation att gå till jobbet och undra om det finns kvar i morgon. Men vi ger aldrig upp! Och vi samverkar med arbetsgivaren för att säkerställa att vi alla mår så bra som möjligt. Vi fortsätter precis som vanligt tills någon säger att vi ska göra någonting annat, säger August Tapojärvi.

I dag ligger licensavgiften på 2 340 kronor per år. Enligt uppgifter till tidningen Resumé skulle den nya skatten bli maximalt 1 300 kronor per skattebetalare. Runt 20 procent skulle dock få en reducerad avgift medan omkring tio procent skulle slippa skatten helt. Brytpunkten för full avgift uppges ligga på en beskattningsbar årsinkomst på över 130 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.