Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Inträdesjobb kan strida mot Europakonvention
Alliansens förslag om inträdesjobb kan strida mot föreningsfriheten och på sikt få konsekvenser för kollektivavtal, anser TCO.
Partierna inom Alliansen kom i förra månaden med ett förslag på en ny typ av jobb riktade till nyanlända och ungdomar som saknar gymnasieexamen. Denna anställningsform skulle bland annat innebära att de inträdesanställda får 70 procent av gängse ingångslön under tre år, dock upp till ett tak på 21 000 kronor.
Unionen: "Politikerna bör hålla fingrarna borta"
Moderaterna, liberalerna, centerpartiet och kristdemokraterna har också deklarerat att det är högsta priorietet för Alliansen att lagstifta om inträdesjobb såvida inte arbetsmarknadens parter lyckas komma överens om en motsvarande lösning.
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på centralorganisationen TCO, menar dock att den lag som Alliansen hotar genomdriva få konsekvenser för alla kollektivavtal på arbetsmarknaden och skulle kunna strida mot Europakonventionens regler om föreningsfrihet.
– Skapar man en sådan här lag, vad händer då med de minimibestämmelser som redan finns i vissa kollektivavtal och som är mer förmånliga? Det blir en rättslig osäkerhet när arbetsgivare kan hävda att vissa kollektivavtal inte längre gäller, säger Samuel Engblom.
Inträdesjobben skulle alltså i praktiken kräva en lagstiftning som innebär att de kollektivavtal vars minimivillkor är mer förmånliga än inträdesjobben, till viss del blir ogiltiga.
Ett sådant ingrepp skulle kunna anses strida mot Europakonventionens artikel om föreningsfrihet, enligt Samuel Engblom.
Martin Wästfelt, chefjurist på Unionen anser dock att Alliansens förslag är så ofullständigt att det inte går att utläsa vad partierna i Alliansen egentligen vill - han vill därför inte spekulera i om förslaget skulle leda till rättslig osäkerhet:
– Oavsett vad Alliansen menar, ska inte politikerna lägga sig i lönerna, säger Martin Wästfelt.
– Vår slutsats är att inträdesjobb genom tvingande lagstiftning är helt feltänkt. Men frågan i sig är mycket viktig och det är viktigt att arbetsmarknadens parter tar den här samhällsutmaningen på allvar och kommer fram till en lösning.
Alliansens förslag i korthet:
• Inträdesjobb är en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen.
• Lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller till utbildning.
• Det arbetsrättsliga skyddet motsvarar provanställning i två år som övergår i tillsvidareanställning därefter.
• Anställningen får innehas i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.
• Arbetsgivaravgiften slopas i tre år inom ramen för anställningsformen.
• Anställningsformen kan kombineras med nystartsjobb.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
