Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Inträdesjobb kan strida mot Europakonvention

Alliansens förslag om inträdesjobb kan strida mot föreningsfriheten och på sikt få konsekvenser för kollektivavtal, anser TCO.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Partierna inom Alliansen kom i förra månaden med ett förslag på en ny typ av jobb riktade till nyanlända och ungdomar som saknar gymnasieexamen. Denna anställningsform skulle bland annat innebära att de inträdesanställda får 70 procent av gängse ingångslön under tre år, dock upp till ett tak på 21 000 kronor.

Unionen: "Politikerna bör hålla fingrarna borta"

Moderaterna, liberalerna, centerpartiet och kristdemokraterna har också deklarerat att det är högsta priorietet för Alliansen att lagstifta om inträdesjobb såvida inte arbetsmarknadens parter lyckas komma överens om en motsvarande lösning.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på centralorganisationen TCO, menar dock att den lag som Alliansen hotar genomdriva få konsekvenser för alla kollektivavtal på arbetsmarknaden och skulle kunna strida mot Europakonventionens regler om föreningsfrihet.

– Skapar man en sådan här lag, vad händer då med de minimibestämmelser som redan finns i vissa kollektivavtal och som är mer förmånliga? Det blir en rättslig osäkerhet när arbetsgivare kan hävda att vissa kollektivavtal inte längre gäller, säger Samuel Engblom.

Inträdesjobben skulle alltså i praktiken kräva en lagstiftning som innebär att de kollektivavtal vars minimivillkor är mer förmånliga än inträdesjobben, till viss del blir ogiltiga.

Ett sådant ingrepp skulle kunna anses strida mot Europakonventionens artikel om föreningsfrihet, enligt Samuel Engblom.

Martin Wästfelt, chefjurist på Unionen anser dock att Alliansens förslag är så ofullständigt att det inte går att utläsa vad partierna i Alliansen egentligen vill - han vill därför inte spekulera i om förslaget skulle leda till rättslig osäkerhet:

– Oavsett vad Alliansen menar, ska inte politikerna lägga sig i lönerna, säger Martin Wästfelt.

– Vår slutsats är att inträdesjobb genom tvingande lagstiftning är helt feltänkt. Men frågan i sig är mycket viktig och det är viktigt att arbetsmarknadens parter tar den här samhällsutmaningen på allvar och kommer fram till en lösning.

Alliansens förslag i korthet:

Inträdesjobb är en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen.

Lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller till utbildning.

Det arbetsrättsliga skyddet motsvarar provanställning i två år som övergår i tillsvidareanställning därefter.

Anställningen får innehas i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.

Arbetsgivaravgiften slopas i tre år inom ramen för anställningsformen.

Anställningsformen kan kombineras med nystartsjobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.