Partierna inom Alliansen kom i förra månaden med ett förslag på en ny typ av jobb riktade till nyanlända och ungdomar som saknar gymnasieexamen. Denna anställningsform skulle bland annat innebära att de inträdesanställda får 70 procent av gängse ingångslön under tre år, dock upp till ett tak på 21 000 kronor.

Unionen: "Politikerna bör hålla fingrarna borta"

Moderaterna, liberalerna, centerpartiet och kristdemokraterna har också deklarerat att det är högsta priorietet för Alliansen att lagstifta om inträdesjobb såvida inte arbetsmarknadens parter lyckas komma överens om en motsvarande lösning.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på centralorganisationen TCO, menar dock att den lag som Alliansen hotar genomdriva få konsekvenser för alla kollektivavtal på arbetsmarknaden och skulle kunna strida mot Europakonventionens regler om föreningsfrihet.

– Skapar man en sådan här lag, vad händer då med de minimibestämmelser som redan finns i vissa kollektivavtal och som är mer förmånliga? Det blir en rättslig osäkerhet när arbetsgivare kan hävda att vissa kollektivavtal inte längre gäller, säger Samuel Engblom.

Inträdesjobben skulle alltså i praktiken kräva en lagstiftning som innebär att de kollektivavtal vars minimivillkor är mer förmånliga än inträdesjobben, till viss del blir ogiltiga.

Ett sådant ingrepp skulle kunna anses strida mot Europakonventionens artikel om föreningsfrihet, enligt Samuel Engblom.

Martin Wästfelt, chefjurist på Unionen anser dock att Alliansens förslag är så ofullständigt att det inte går att utläsa vad partierna i Alliansen egentligen vill - han vill därför inte spekulera i om förslaget skulle leda till rättslig osäkerhet:

– Oavsett vad Alliansen menar, ska inte politikerna lägga sig i lönerna, säger Martin Wästfelt.

– Vår slutsats är att inträdesjobb genom tvingande lagstiftning är helt feltänkt. Men frågan i sig är mycket viktig och det är viktigt att arbetsmarknadens parter tar den här samhällsutmaningen på allvar och kommer fram till en lösning.