Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Inträdesjobb kan strida mot Europakonvention

Alliansens förslag om inträdesjobb kan strida mot föreningsfriheten och på sikt få konsekvenser för kollektivavtal, anser TCO.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Partierna inom Alliansen kom i förra månaden med ett förslag på en ny typ av jobb riktade till nyanlända och ungdomar som saknar gymnasieexamen. Denna anställningsform skulle bland annat innebära att de inträdesanställda får 70 procent av gängse ingångslön under tre år, dock upp till ett tak på 21 000 kronor.

Unionen: "Politikerna bör hålla fingrarna borta"

Moderaterna, liberalerna, centerpartiet och kristdemokraterna har också deklarerat att det är högsta priorietet för Alliansen att lagstifta om inträdesjobb såvida inte arbetsmarknadens parter lyckas komma överens om en motsvarande lösning.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på centralorganisationen TCO, menar dock att den lag som Alliansen hotar genomdriva få konsekvenser för alla kollektivavtal på arbetsmarknaden och skulle kunna strida mot Europakonventionens regler om föreningsfrihet.

– Skapar man en sådan här lag, vad händer då med de minimibestämmelser som redan finns i vissa kollektivavtal och som är mer förmånliga? Det blir en rättslig osäkerhet när arbetsgivare kan hävda att vissa kollektivavtal inte längre gäller, säger Samuel Engblom.

Inträdesjobben skulle alltså i praktiken kräva en lagstiftning som innebär att de kollektivavtal vars minimivillkor är mer förmånliga än inträdesjobben, till viss del blir ogiltiga.

Ett sådant ingrepp skulle kunna anses strida mot Europakonventionens artikel om föreningsfrihet, enligt Samuel Engblom.

Martin Wästfelt, chefjurist på Unionen anser dock att Alliansens förslag är så ofullständigt att det inte går att utläsa vad partierna i Alliansen egentligen vill - han vill därför inte spekulera i om förslaget skulle leda till rättslig osäkerhet:

– Oavsett vad Alliansen menar, ska inte politikerna lägga sig i lönerna, säger Martin Wästfelt.

– Vår slutsats är att inträdesjobb genom tvingande lagstiftning är helt feltänkt. Men frågan i sig är mycket viktig och det är viktigt att arbetsmarknadens parter tar den här samhällsutmaningen på allvar och kommer fram till en lösning.

Alliansens förslag i korthet:

Inträdesjobb är en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen.

Lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller till utbildning.

Det arbetsrättsliga skyddet motsvarar provanställning i två år som övergår i tillsvidareanställning därefter.

Anställningen får innehas i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.

Arbetsgivaravgiften slopas i tre år inom ramen för anställningsformen.

Anställningsformen kan kombineras med nystartsjobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.