Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen ser över strejkrätten

En av hörnstenarna i den svenska modellen är satt under lupp. Möjligheten att strejka kan se annorlunda ut inom ett år.
Lina Björk Publicerad
Adam Ihse / TT
Konflikterna i Göteborgs containerhamn har lett till att regeringen vill se över konflikträtten. Adam Ihse / TT

Bakgrunden till att regeringen nu tittar närmare på konflikträtten handlar om en tvist i Göteborgs hamn, där Hamnarbetarförbundet och arbetsgivaren APM Terminals utsatt varandra för en rad strejker och blockader under året. Det finns ett kollektivavtal i hamnen, men bara med Transportarbetarförbundet. Ska man få vidta stridsåtgärder för att få till ett kollektivavtal där det redan finns ett på plats? Det undrar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som har tillsatt en utredning som ska titta närmare på saken.

Unionen står inte på barrikaderna för att ändra konfliktreglerna, men håller med om att det kan vara motiverat att acceptera mindre förändringar.

– Grundinställningen är att reglerna fungerar bra. Vi har inte så många konflikter i Sverige och de som sker är med ansvarstagande parter. Så man bör vara väldigt försiktig innan man går in och ändrar något i det här komplexa systemet. Men situationen i Göteborgs hamn är besvärlig och då hamnar vi i slutsatsen att förtroendet för modellen kan skadas om man inte gör något alls, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Unionen skulle godta en förändring i reglerna som tar bort möjligheten att vidta stridsåtgärder när det redan finns ett representativt kollektivavtal på arbetsplatsen. Däremot accepterar man inga förändringar som rör proportionalitet eller sympatiåtgärder. Eftersom beskedet om utredningen är nytt finns ännu inga direktiv om exakt vad regeringen ger utredarna i uppdrag att titta på.

– Det är klart att det alltid finns en risk att man börjar peta i andra delar av lagstiftningen när man väl har börjat ändra saker. Det är också därför vi manar till försiktighet, säger Martin Wästfelt.

Även centralorganisationen TCO har förståelse för att regeringen vill se över de arbetsrättsliga reglerna, samtidigt som man gärna ser tydliga begränsningar. 

– Det är viktigt att vi inte hamnar i en situation där det blir svårare för fackföreningar att teckna kollektivavtal eller lättare för arbetsgivare att i praktiken kunna välja vilket avtal man ska vara bunden av. Om man kommer fram till att det behövs ändringar i lagen så är det viktigt att de är små och avgränsade, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Om ni från TCO skulle skicka med en hälsning till utredarna, vad skulle det vara?
– För det första att seriöst pröva om det verkligen behövs några förändringar i lagstiftningen eller om det kan lösas på andra sätt. För det andra att vara försiktig och noga tänka igenom eventuella förslags effekter i andra situationer än den ganska speciella i Göteborgs hamn.

Den statliga utredningen ska komma igång redan före sommaren och då skulle en lagändring kunna bli aktuell redan om ett år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionens vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd på grund av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension, friskvårdsbidrag och som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.

Källa: Unionen