Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SAS förbud mot slöja kan vara brott mot mbl

När SAS införde nya uniformsregler som innebär att ingen får bära slöja så kan man ha gjort sig skyldig till ett mbl-brott. I morgon kommer frågan sannolikt upp vid ett möte i SAS centrala skyddskommitté.
Anita Täpp Publicerad
SAS AB
Så här ser uniformen ut för SAS markpersonal. Företagets nya uniformsregler innebär ett förbud mot religiösa symboler. SAS AB

Nyligen blev det känt att en 23-årig kvinna inte fick jobb på SAS för att hon bär slöja.

SAS lutar sig mot en ny EU-dom som innebär att om man har enhetliga uniformsregler för alla anställda, oavsett religion, etnisk bakgrund, kön och politisk åsikt, är det inte fråga om diskriminering.

Läs mer: Arbetsgivare får förbjuda slöja

Men uniformsreglerna kan innebära att företaget har gjort sig skyldigt till mbl-brott. Det menar flera anställda som Kollega har talat med, eftersom företaget inte uppfyllde sin förhandlingsplikt med facket innan reglerna infördes.

Eftersom några anställda redan i dag bär hijab, slöja, föreslog SAS centrala skyddskommitté i höstas att företaget skulle införa hijab som en uniformspersedel.

Svaret från uniformskommittén blev att en sådan lösning inte var aktuell. Dock fanns inget hinder för anställda att bära hijab.

Men sedan dess har SAS kommit ut med en förnyad uniformsinformation, där exempelvis religiösa symboler är förbjudna. Den förändringen har man inte förhandlat med facket om, vilket flera anställda reagerat på.

Enligt uppgift till Kollega kommer frågan sannolikt att komma upp vid ett möte i den centrala skyddskommittén på SAS i morgon torsdag.

Förhandlingsskyldigheten

Den primära förhandlingsskyldigheten i  §11 i mbl (medbestämmandelagen) innebär att arbetsgivaren är skyldig att kalla den lokala fackliga organisationen - till vilken man är bunden av kollektivavtal - till förhandlingar innan man tar beslut om:

  • viktiga förändringar i verksamheten
  • viktiga förändringar av arbets- och anställningsförhållanden för enskild medlem i förbundet

Arbetsgivaren får inte fatta beslut innan den lokala förhandlingen är avslutad.
Om parterna inte blir eniga får arbetsgivaren inte fatta beslut innan en eventuell central förhandling har genomförts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.