Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

"Skärp kraven på körskolorna"

Snart ska man kunna få studielån för att ta körkort. Trafikläraren Patrik Ivarsson tycker att det är ett gyllene tillfälle att rensa i en bransch där svartjobb och fula villkor är vanliga.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Stehn
Körskoleläraren Patrik Ivarsson vill sanera i trafikskolebranschen. Fredrik Stehn

Regeringen har lovat att unga som har gått ut gymnasiet med godkända betyg ska kunna ta studielån på upp till 25 000 kronor för att ta B-körkort. Och för att garantera att alla får en bra utbildning kommer tillsynen av trafikskolorna att skärpas.

– Jag tycker att förslaget om CSN-lån för körkortsutbildning är jättebra och trafikskolorna är väldigt glada över löftet. Men jag vill och hoppas att myndigheten ställer krav på att utbildningsföretagen har kollektivavtal, säger Patrik Ivarsson.

Patrik Ivarsson var för några år sedan med och kämpade för att hans dåvarande arbetsgivare skulle teckna kollektivavtal. Så skedde också, efter strejkhot, men vid det laget hade Patrik Ivarsson bytt jobb till en arbetsgivare som erbjöd honom bättre lön och villkor.

– Kollektivavtal ger bättre skydd för den anställde. Utan avtal är man utlämnad till arbetsgivarens humör, säger han.

– Den trafikskola jag jobbar på i dag utför uppdrag åt Arbetsförmedlingen, som ställer krav på kollektivavtal i sina upphandlingar, så det blev aldrig några diskussioner, det var bara för arbetsgivaren att skriva under. Min tanke är att CSN skulle kunna ställa samma krav.

Göran Skarby, ordförande för Trafiklärarnas Riksförbund, en samarbetsgrupp för trafiklärare, stöder Patrik Ivarssons idé om kollektivavtalskrav fullt ut.

– Förslaget är genialt. Det finns alldeles för mycket oetiskt i denna bransch. Det är dags att fackförbunden sätter stopp för de gråskalor som råder och som varken gagnar eleverna eller oss som jobbar i branschen, säger Göran Skarby.

Både han och Patrik Ivarsson anser att det förmodligen råder överetablering i branschen, vilket har lett till prishets. Många arbetsgivare anser att de varken har råd med kollektivavtal eller hyggliga löner till de anställda. Patrik Ivarssons förra arbetsgivare ansåg sig inte ens ha råd med parkeringsavgifterna för skolans bilar – dem fick trafiklärarna betala ur egen ficka.

Dessutom finns en hel del oseriösa aktörer som varken betalar skatt eller sociala avgifter.

– Det är en bransch som det är lätt att tjäna svarta pengar i. Visst, man får ju övningsköra privat, handleda till exempel sina barn, men det är ju ingen som tror på att någon har 200 barn, vilket en handledare hade registrerat sig för, säger Patrik Ivarsson.

– Blir vi av med svartskolorna löser vi kanske problemen med prispressen. Jag hoppas också att löftet om CSN-lånen ska ge trafikskolorna lite bättre status, men det förutsätter att myndigheten ställer krav på utbildningsföretagen att teckna kollektivavtal, säger Patrik Ivarsson.

Enligt statistiken har sex av tio arbetsgivare som krav att den som söker jobb har B-körkort. Samtidigt saknar sex av tio ungdomar under 24 år körkort, ofta på grund av att de inte har råd att ta det.

– Unga hamnar i ett moment 22-läge – de har inte råd att ta körkort eftersom de inte har något jobb, och för att få jobb behöver de körkort, säger Patrik Ivarsson, som tror att regeringslöftet kommer att lösa även detta problem.

6 AV 10 KÖRSKOLOR SAKNAR AVTAL

FAKTA OM BRANSCHEN
Det finns cirka 3 000 trafiklärare och 750 trafikskolor i Sverige, runt 300 av skolorna har kollektivavtal. För att bli trafiklärare krävs en yrkesutbildning på ett och ett halvt år. Lönen för en trafiklärare varierar mycket, men har läraren behörighet att utbilda för B-körkort (vanlig bil) ligger lönen på runt 25 000 kronor. De lärare som har behörighet att ge lektioner för motorcykel och tung trafik kan begära högre lön. Priset på en körlektion kan variera mellan 380 och 800 kronor för 40 minuter.

STUDIELÅN FÖR KÖRKORT UTREDS
Det var i höstas som Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet presenterade löftet att senast 2018 erbjuda studielån från CSN för körkortsutbildning. Förslaget utreds för närvarande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Två år med strejk: Så kringgår Tesla blockaden

Unionens sympatiåtgärd mot J&B Maskinteknik, som utför service på Teslas verkstäder, har inte haft någon större effekt.
– Tesla har hittat andra som utfört de uppgifterna, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionen-klubben där.
Ändå fortsätter Unionen att blockera nya företag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 27 oktober 2025, kl 07:27
Två år efter att Tesla-strejken inleddes fortsätter Unionen sin blockad. Så försöker Tesla kringgå fackens åtgärder i Sverige.
Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på J&B Maskinteknik tror inte att fackets sympatiåtgärder mot Tesla har haft någon större påverkan. Foto: Claudio Bresciani/TT och privat.

I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut. 

Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal. 

De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).

”Vi förlorar pengar”

Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik. 

Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.

Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.

”Tesla hittar sätt att kringgå”

Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.

Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.

Unionen: Gör det besvärligt

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser. 

Företag i strid

  • WAECO Sweden WSE AB, blockad mot allt arbete som utförs för Tesla. Träder i kraft: 3 november 2025
  • J&B Maskinteknik Aktiebolag ska inte utföra någon service av utrustningen i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: November 2024
  • Tekniska verken i Linköping ska hindra nyanslutning av Teslas laddstolpar. Trädde i kraft: November 2024
  • Qvalify AB, blockad mot besiktning av Teslas maskiner. Trädde i kraft: November 2024.
  • Kiwa, blockad efter att Tesla börjat använda Kiwa i stället för Dekra. Trädde i kraft: Juli 2024
  • Dekra Industrial AB, blockad mot arbete för Tesla, inklusive fordonslyftar i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: Maj 2024
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet. 

”Alla gillar inte Unionen”

Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.

Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.

Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.

I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera. 

Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.

”Finns alltid ett pris”

Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.

Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.

Sympatiåtgärder

En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.

Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.