Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

"Skärp kraven på körskolorna"

Snart ska man kunna få studielån för att ta körkort. Trafikläraren Patrik Ivarsson tycker att det är ett gyllene tillfälle att rensa i en bransch där svartjobb och fula villkor är vanliga.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Stehn
Körskoleläraren Patrik Ivarsson vill sanera i trafikskolebranschen. Fredrik Stehn

Regeringen har lovat att unga som har gått ut gymnasiet med godkända betyg ska kunna ta studielån på upp till 25 000 kronor för att ta B-körkort. Och för att garantera att alla får en bra utbildning kommer tillsynen av trafikskolorna att skärpas.

– Jag tycker att förslaget om CSN-lån för körkortsutbildning är jättebra och trafikskolorna är väldigt glada över löftet. Men jag vill och hoppas att myndigheten ställer krav på att utbildningsföretagen har kollektivavtal, säger Patrik Ivarsson.

Patrik Ivarsson var för några år sedan med och kämpade för att hans dåvarande arbetsgivare skulle teckna kollektivavtal. Så skedde också, efter strejkhot, men vid det laget hade Patrik Ivarsson bytt jobb till en arbetsgivare som erbjöd honom bättre lön och villkor.

– Kollektivavtal ger bättre skydd för den anställde. Utan avtal är man utlämnad till arbetsgivarens humör, säger han.

– Den trafikskola jag jobbar på i dag utför uppdrag åt Arbetsförmedlingen, som ställer krav på kollektivavtal i sina upphandlingar, så det blev aldrig några diskussioner, det var bara för arbetsgivaren att skriva under. Min tanke är att CSN skulle kunna ställa samma krav.

Göran Skarby, ordförande för Trafiklärarnas Riksförbund, en samarbetsgrupp för trafiklärare, stöder Patrik Ivarssons idé om kollektivavtalskrav fullt ut.

– Förslaget är genialt. Det finns alldeles för mycket oetiskt i denna bransch. Det är dags att fackförbunden sätter stopp för de gråskalor som råder och som varken gagnar eleverna eller oss som jobbar i branschen, säger Göran Skarby.

Både han och Patrik Ivarsson anser att det förmodligen råder överetablering i branschen, vilket har lett till prishets. Många arbetsgivare anser att de varken har råd med kollektivavtal eller hyggliga löner till de anställda. Patrik Ivarssons förra arbetsgivare ansåg sig inte ens ha råd med parkeringsavgifterna för skolans bilar – dem fick trafiklärarna betala ur egen ficka.

Dessutom finns en hel del oseriösa aktörer som varken betalar skatt eller sociala avgifter.

– Det är en bransch som det är lätt att tjäna svarta pengar i. Visst, man får ju övningsköra privat, handleda till exempel sina barn, men det är ju ingen som tror på att någon har 200 barn, vilket en handledare hade registrerat sig för, säger Patrik Ivarsson.

– Blir vi av med svartskolorna löser vi kanske problemen med prispressen. Jag hoppas också att löftet om CSN-lånen ska ge trafikskolorna lite bättre status, men det förutsätter att myndigheten ställer krav på utbildningsföretagen att teckna kollektivavtal, säger Patrik Ivarsson.

Enligt statistiken har sex av tio arbetsgivare som krav att den som söker jobb har B-körkort. Samtidigt saknar sex av tio ungdomar under 24 år körkort, ofta på grund av att de inte har råd att ta det.

– Unga hamnar i ett moment 22-läge – de har inte råd att ta körkort eftersom de inte har något jobb, och för att få jobb behöver de körkort, säger Patrik Ivarsson, som tror att regeringslöftet kommer att lösa även detta problem.

6 AV 10 KÖRSKOLOR SAKNAR AVTAL

FAKTA OM BRANSCHEN
Det finns cirka 3 000 trafiklärare och 750 trafikskolor i Sverige, runt 300 av skolorna har kollektivavtal. För att bli trafiklärare krävs en yrkesutbildning på ett och ett halvt år. Lönen för en trafiklärare varierar mycket, men har läraren behörighet att utbilda för B-körkort (vanlig bil) ligger lönen på runt 25 000 kronor. De lärare som har behörighet att ge lektioner för motorcykel och tung trafik kan begära högre lön. Priset på en körlektion kan variera mellan 380 och 800 kronor för 40 minuter.

STUDIELÅN FÖR KÖRKORT UTREDS
Det var i höstas som Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet presenterade löftet att senast 2018 erbjuda studielån från CSN för körkortsutbildning. Förslaget utreds för närvarande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.