Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Saabtoppar frias från ekobrott

Samtliga sju tidigare Saab-topparna som åtalats efter konkursen 2011 frias i tingsrätten efter en utredning som pågått i flera år. Åklagarna på Ekobrottsmyndigheten hade väckt åtal mot bland annat företagets siste vd och styrelseordförande Victor Muller, hans vd-företrädare Jan Åke Jonsson samt chefsjuristen Kristina Geers.
Publicerad
Victor Muller på väg ut ur tingsrätten.
Saabs tidigare vd Victor Muller frias i tingsrätten. Foto: Thomas Johansson/TT

Chefsåklagare Olof Sahlgren kommer att samla sin stab för att gå igenom den 120 sidor tjocka domen.

– Vad jag och mina kollegor anser om de olika delarna i målet håller vi för oss själva. Men vi måste naturligtvis sätta oss ner och gå igenom domen och fundera över var det fallerat. Först därefter bestämmer vi oss för om vi ska ta det vidare, säger han till TT efter domen i Vänersborgs tingsrätt på fredagen.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tror att sannolikheten att domen kommer att prövas i hovrätten är ganska stor.

– Men om den inte prövas eller står sig i hovrätten kommer det rättsliga efterspelet kring Saab-konkursen ta slut, säger Martin Wästfelt.

Åtalet gällde bland annat hur företagets siste vd och styrelseordförande Victor Muller fick betalt, samt ett försäljningsavtal till Ukraina som påstås vara påhittat för att få in 30 miljoner kronor från affärsmannen Vladimir Antonov. Det gällde också svindleri genom att Saab-ledningen gav en förskönad och felaktig bild av företagets ekonomi, och årsredovisningar som påstods vara manipulerade.

Men enligt tingsrätten var det rätt att bokföra utbetalningarna av cirka sju miljoner kronor i konsultarvode till vd Victor Muller som extern tjänst. Dessutom var pengarna inte skattepliktiga i Sverige, vilket innebär att Skatteverkets kontrollverksamhet inte hotades.

Tingsrätten finner det inte heller bevisat att det omdiskuterade avtalet om försäljning till Ukraina, som gav 30 miljoner från finansmannen Vladimir Antonov, var ett falsarium.

När det gäller åtalet om svindleri påpekar rätten att de åtalade i bilföretagets Saabs styrelse inte kan hållas ansvariga för pressmeddelanden från moderbolaget, nederländska Spyker.

Punkten om svindleri är den del i åtalet som varit svårast för tingsrätten att bedöma.

– Där finns konkreta uttalanden där man, om man bryter ut det precis som åklagaren gjort, skulle kunna komma fram till att de varit vilseledande. Victor Muller har sagt att snart kommer våra leverantörer att få betalt, till exempel, och vi vet ju med facit i hand att så blev det inte, säger rådman Per Hjort, som varit en av tingsrättens två domare i målet, till TT.

Men det anses inte räcka för att döma Muller.

Under rättegången har ett 20-tal vittnen hörts. Ett av dem har varit Anette Hellgren, som var Unionens bolagsstyrelserepresentant i Saab Automobile under den ekonomiska krisen. Hon har fått stöd av Unionen inför rättegången.

I dag är Anette Hellgren anställd som ombudsman på Unionen Skaraborg/Väst och har tidigare suttit i Unionens förbundsstyrelse.

Biltillverkaren Saab i Trollhättan hade 3 400 anställda vid konkursen i december 2011. Nu har fabriken tagits över av svensk-kinesiska Nevs, med ambitionen att tillverka elbilar.

De friades i tingsrätten

Victor Muller, vd och styrelseordförande i Saab Automobile vid konkursen 2011. Har även en huvudroll i nederländska Spyker, som ägde Saab under den sista tiden. Han stod åtalad för grovt svindleri samt två fall av grovt försvårande av skattekontroll.

Jan Åke Jonsson, mångårig vd som avgick på våren 2011. Åtalad för grovt svindleri, två fall av grovt försvårande av skattekontroll samt grovt osant intygande.

Kristina Geers, chefsjurist och styrelsemedlem. Åtalad för grovt svindleri, två fall av grovt försvårande av skattekontroll, två fall av grovt osant intygande samt grov urkundsförfalskning.

Åklagarna har yrkat på fängelsestraff för dessa tre och ytterligare två Saab-anställda.

Två revisorer var också åtalade. Alla har friats av Vänersborgs tingsrätt.

Gertrud Dahlberg

Saab Automobile

  • Verkstadsföretaget Saab (Svenska Aeroplan Aktiebolaget) började tillverka bilar 1946.
  • 1969—90 var biltillverkningen sammanslagen med lastbilsföretaget Scania.
  • 1990 bildades Saab Automobile, med General Motors som ensam ägare från 1999.
  • 2010 köptes Saab Automobile av nederländska Spyker.
  • 2011 sattes företaget, med 3 400 anställda, i konkurs.
  • 2012 köptes det mesta i konkursboet av Nevs (National Electric Vehicle Sweden).

TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Långtidssjuka Maria Kristiansen: ”Regeringens bidragsreform slår mot dem som redan ligger”

Regeringens bidragsreform innebär hårdare krav på den som tar del av socialförsäkringarna.
– Man slår på de som redan ligger i stället för att se hur fler kommer i arbete, säger Maria Kristiansen som är sjuk och nu lever på bistånd från socialtjänsten. Flera tunga myndigheter framför samma kritik.
Sandra Lund Publicerad 23 mars 2026, kl 11:02
Bilden är tvådelad. Till vänster står arbetsmarknadsminister Johan Britz och socialförsäkringsminister Anna Tenje i strikta kläder, på en presskonferens. Till höger en bild på Maria Kristiansen i mörk tröja och mörkt lockigt hår.
Långtidssjuka Maria Kristiansen är en av dem som påverkas av regeringens bidragsreform, som kritiseras av flera myndigheter för att slå mot redan utsatta. Foto: Henrik Montgomery/TT och privat

Artikeln i sammanfattning:


Bidragsreform med skärpta krav: Regeringen inför en omfattande reform för att "arbete ska löna sig mer än bidrag". Cirka 150 000 får sänkta ersättningar, enligt regeringen.

Nya regler och datum: Reformen innehåller bland annat aktivitetkrav, krav på läkarintyg vid sjukdom, bidragsspärr/sanktionsavgifter, bidragstak och minskat bistånd för stora familjer – samt kvalificering till vissa ersättningar för nyanlända (stegvis från 2026–2027).

Kritik: Långtidssjuka Maria Kristiansen beskriver hur kraven slår mot dem som redan är utsatta. Flera tunga instanser varnar för ökat utanförskap och barnfattigdom. Ministern vill inte ställa upp på intervju om den kritiserade reformen.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

I år börjar regeringens omfattande bidragsreform omsättas till praktik. Den har föregåtts av en rad utredningar, betänkanden och myndighetsuppdrag.

I onsdags presenterades den sista propositionen för reformen. Nu återstår omröstning i riksdagen.

I stort sett alltid presenteras förslagen med meningar som: 

”Barn ska se sina föräldrar gå till jobbet.” 

 ”Det ska löna sig att arbeta.”

”Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem.”

Enligt regeringens egna beräkningar kommer runt 150 000 människor få sänkta bidrag i och med reformen. Och syftet är att arbete alltid ska löna sig jämfört med bidrag.

Reformen innehåller bland annat:

  • Ny riksnorm, ett tak för vad man kan få i bistånd.
  • Familjer med fler än tre barn får minskat bistånd.
  • Krav på aktivitet på den som söker.
  • Krav på läkarintyg för den som är sjuk.
  • Att bidrag och ersättningar kan spärras, och sanktionsavgift för den som lämnar felaktiga uppgifter.
  • Att den som invandrat ska kvalificera sig för att få ta del av barnbidrag, bostadsbidrag, sjukersättning antingen genom att bo här i minst fem år eller arbeta, det kan gå snabbare för den som får viss lön.
  • Kommuner som inte levererar "systematiska" aktiviteter för den som beviljas bistånd riskerar sanktionsavgift på mellan tio tusen och tio miljoner kronor.

När träder bidragsreformen i kraft? Viktiga datum

  1. Första juli införs krav på läkarintyg och aktiviteter, samt även bidragsspärr och sanktionsavgifter för den som försöker utnyttja systemet, eller lämnat fel uppgifter.
  2. Första januari 2027 begränsas försörjningsstödets storlek. Då införs också ett nytt bidragstak, och kravet att man som invandrad ska kvalificera sig. Det senare gäller de som bosätter sig i Sverige från och med detta datum.
  3. Första juli 2027 införs sanktionsavgifter för kommuner som gör fel.

”Inte lätt att bara få jobb”

En av dem som påverkas är Maria Kristiansen i Örebro. 

Hon är 43 år, och har tidigare jobbat som lärare och inom hemtjänsten. För tio år sedan gick hon i väggen, sedan dess har hon varit sjukskriven och lever nu på försörjningsstöd från socialtjänsten.

Hon har med tiden fått en autismdiagnos och blir snabbt urlakad av sociala interaktioner.

Jag klarar inte samhällets krav, jag klarar knappt hem och vänner. Allt är uttröttande. Jag försökte arbetsträna i två år, men det går inte. Då orkar jag inte laga mat, så lever jag hungrig. Det är inte lätt för mig att bara få ett jobb.

Finanspolitiska rådet: Reformen kan öka barnfattigdomen

Många av förslagen har väckt kritik. En genomgående sådan handlar om att det saknas stöd för att hårdare krav på bidragstagare gör att de börjar jobba.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (IFAU), skriver i ett remissvar:

"Det finns inga studier på svenska data som visar att minskade bidrag i sig leder till ökad sysselsättning."

 

I sin senaste årsrapport skriver Finanspolitiska rådet, som ska granska regeringars finanspolitik, att "brist på ekonomiska incitament inte är huvudproblemet utan att det i stället främst behövs åtgärder som rustar bidragstagarna för att kunna få de jobb som finns".  

Rådet varnar också för barnfattigdom.

SKR: Risk för ökat utanförskap och inlåsning i bidrag

Sveriges kommuner och regioner (SKR) vars medlemmar ska genomföra reformen, är positiva till vissa delar av reformen som ett tydligt krav på aktivitet. 

Men kritisk till bidragstak och att människor ska kvalificera sig till socialförsäkringar. 

– Risken är överhängande för inlåsning i bidrag, ökat utanförskap och att barn kommer i kläm, skriver Anders Henriksson (S), ordförande för SKR, i en kommentar.

Socialstyrelsen, som styr och stödjer kommunerna i ekonomiskt bistånd, säger nej till bidragstak. 

I sitt remissvar vill de lyfta fram att antalet mottagare av ekonomiskt bistånd är på historiskt låga nivåer, och nämner vad sänkta biståndsnivåer i Danmark lett till:  

”En ökning av brott begångna av vuxna, ökad ungdomskriminalitet, minskat deltagande i barnomsorg, sämre skolresultat och en ökad benägenhet för att ungdomar lämnar studier för att arbeta”. 

Arbetsförmedlingen:  Hot och våld

Arbetsförmedlingen skriver också i sitt remissvar att förslaget om att människor ska kvalificera sig till socialförsäkringar saknar empiriskt stöd.

Det riskerar också, enligt myndigheten, att öka individens psykiska ohälsa, att ensamstående kvinnor med barn kommer drabbas hårdast och att barn riskerar att bli utestängda från försörjningsstöd. 

Arbetsförmedlingen ser också att risken för att hot och våld ökar mot de egna medarbetarna, eftersom människor kommer bli mer desperata.

Unionen: Nya krav kan förvärra kompetensbristen

Inte heller Unionen vill se ett krav på kvalificering. 

I sitt remissvar skriver fackförbundet att ”kvalificerad arbetskraft" delvis väljer land att jobba i utifrån hur bra man kan etablera sig där med familj.

”De kvalificeringsvillkor som föreslås för arbetskraftsinvandrare stärker inte Sveriges attraktivitet bland kvalificerad arbetskraft och riskerar därmed att förvärra kompetensbristen i svenska företag.”

Läkare kritiska till intygskrav: ”Vi är inte polis”

Redan i dag kan kommunen kräva läkarintyg av den som är sjuk, och söker ekonomiskt bistånd.

Nu blir det krav. 

Något som Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen inom Läkarförbundet, ”ogillar skarpt”. 

Det riskerar bli meningslöst pappersarbete. Vi vill hjälpa sjuka, inte skriva meningslösa intyg. Socialtjänsten ska använda oss om det verkligen behövs. Vi är inte polis utan sjukvård, säger hon till Kollega.

 

Hon anser att socialtjänsten i dag ofta begär intyg för sådant som borde vara ”sunt förnuft”, som att någon med ryggproblem anvisas städjobb. 

Förr hade vi alltid avstämningsmöten med Försäkringskassa, patient och arbetsgivare där man diskuterade en plan framåt. Det är ovanligt nu. Nu är man mer inne på att bara underkänna.

Maria: ”Reformen slår mot oss som redan ligger”

43-åriga Maria Kristiansen lämnar inte hemmet om hon inte måste, planerar varje inköp noga och handlar oftast på Matmissionen, en social livsmedelsbutik som säljer svinn till bra priser för medlemmar. 

Tidigare fick hon hjälp av sin mamma, men hon har nu gått bort.

Varje månad ska allt hon gör redovisas för socialtjänsten.

– Allt fler utförsäkras, och politikerna stramar bara åt. Arbetslinjen ska hållas till varje pris. Man slår på de som redan ligger i stället för att se hur fler kommer ut i arbete. För det krävs en humanare politik som inte bara tittar på de få procent som luras, utan även på oss som är sjuka. Som får lämna hus och hem, och leva på anhöriga. 

Ministern vill inte intervjuas om kritiserade reformen

Kollega har under flera veckor försökt få en intervju med socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Det svar vi har fått är att vi kan få mejla in frågor, och vänta in mejlsvar.

Kollega anser inte att det är en intervju, eftersom vi inte ens vet vem som svarar och det går inte heller att ställa följdfrågor på ett sådant sätt.

Därför har vi inte nappat på det erbjudandet.