Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Elva miljoner kronor. Så mycket stäms tre personer på i ett mål i Arbetsdomstolen. De tre anklagas för att under sin tidigare anställning både ha förberett och startat en konkurrerande verksamhet.
Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet
Detta är ett exempel på en tvist om lojalitetsplikten. När anställda plötsligt tycker att de lika gärna kan starta eget. Och i värsta fall drar i gång verksamheten innan uppsägningstiden är slut. Inte sällan påstår den tidigare arbetsgivaren också att de har utnyttjat företagshemligheter.
Det finns ingen statistik som visar att antalet tvister av det här slaget ökar, men Reinhold Fahlbeck, en av de främsta experterna på lagen om skydd av företagshemligheter, menar att det är både rimligt och naturligt. Dels beroende på den tekniska utvecklingen.
– I dag är det är kolossalt enkelt att komma åt företagshemligheter. Ett kundregister med 20 000 namn går att ladda ned på en halv minut.
Dels hänger det ihop med övergången från industri- till kunskapssamhälle.
– Förr var den mekaniska tillverkningen det värdefulla, i dag är det kunskapen.
Reinhold Fahlbeck anser att företagarna både bör och kan förebygga att anställda tar med sig information när de lämnar företaget. Arbetsgivaren bör klargöra vad som är hemligt, vad som inte får lämna företaget.
– Bäst är att se till att folk inte lämnar företaget. Man kan låta anställda få optioner på aktier som faller ut först om fem år, under förutsättning att man är kvar och företaget har utvecklats väl. Då motiveras de att stanna.
Bengt Domeij, som är professor i juridik vid Uppsala universitet, ser att det finns ett ökande intresse för de här frågorna. En orsak, menar han, är att resultatansvaret ofta ligger på den enskilde konsulten. Det gör att konsulten direkt ser hur mycket den genererar i resultat.
– Det ger incitament att starta egen verksamhet. Och att ta med sig information och de relationer man har blir lätt ett alternativ.
Men även arbetsgivarnas agerande påverkar.
– De har blivit mer måna om att ha anställningsvillkor som begränsar anställdas möjligheter att fortsätta i branschen eller att konkurrera. Beloppen som de kräver blir större, kanske för att arbetsgivarna vill skrämmas, men framför allt för att värdena i kundregister och teknisk dokumentation blivit högre, säger Bengt Domeij.
Väldigt ofta slutar också de här tvisterna med en förlikning.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
