Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Starta eget? Tänk efter före!

Se till att du har avslutat din anställning och att du inte får med dig några kunduppgifter om du ska bli egenföretagare.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Förr var det komplicerat att få med sig företagsuppgifter. I dag är de en knapptryckning bort. Colourbox

Elva miljoner kronor. Så mycket stäms tre personer på i ett mål i Arbetsdomstolen. De tre anklagas för att under sin tidigare anställning både ha förberett och startat en konkurrerande verksamhet.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

Detta är ett exempel på en tvist om lojalitetsplikten. När anställda plötsligt tycker att de lika gärna kan starta eget. Och i värsta fall drar i gång verksamheten innan uppsägningstiden är slut. Inte sällan påstår den tidigare arbetsgivaren också att de har utnyttjat företagshemligheter.

Det finns ingen statistik som visar att antalet tvister av det här slaget ökar, men Reinhold Fahlbeck, en av de främsta experterna på lagen om skydd av företagshemligheter, menar att det är både rimligt och naturligt. Dels beroende på den tekniska utvecklingen.

– I dag är det är kolossalt enkelt att komma åt företagshemligheter. Ett kundregister med 20 000 namn går att ladda ned på en halv minut.

Dels hänger det ihop med övergången från industri- till kunskapssamhälle.

– Förr var den mekaniska tillverkningen det värdefulla, i dag är det kunskapen.

Reinhold Fahlbeck anser att företagarna både bör och kan förebygga att anställda tar med sig information när de lämnar företaget. Arbetsgivaren bör klargöra vad som är hemligt, vad som inte får lämna företaget.

– Bäst är att se till att folk inte lämnar företaget. Man kan låta anställda få optioner på aktier som faller ut först om fem år, under förutsättning att man är kvar och företaget har utvecklats väl. Då motiveras de att stanna.

Bengt Domeij, som är professor i juridik vid Uppsala universitet, ser att det finns ett ökande intresse för de här frågorna. En orsak, menar han, är att resultatansvaret ofta ligger på den enskilde konsulten. Det gör att konsulten direkt ser hur mycket den genererar i resultat.

– Det ger incitament att starta egen verksamhet. Och att ta med sig information och de relationer man har blir lätt ett alternativ.

Men även arbetsgivarnas agerande påverkar.

– De har blivit mer måna om att ha anställningsvillkor som begränsar anställdas möjligheter att fortsätta i branschen eller att konkurrera. Beloppen som de kräver blir större, kanske för att arbetsgivarna vill skrämmas, men framför allt för att värdena i kundregister och teknisk dokumentation blivit högre, säger Bengt Domeij.

Väldigt ofta slutar också de här tvisterna med en förlikning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.