Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetskraftsbrist drabbar produktionen

Publicerad

Arbetskraftsbrist drabbar produktionen

Fyra av tio tjänster i näringslivet är svåra att tillsätta. Med företagens rekryteringsproblem följer ökad arbetsbelastning och minskad produktion.

Störst är problemen inom tekniska yrkesområden. Inte minst är bristen på civil- och högskoleingenjörer, och IT-specialister stor, visar en undersökning av Närings- och teknikutvecklingsverket, Nutek. Andra exempel på svårrekryterad personal är annonssäljare, ekonomer och byggnadsarbetare.
Omkring 200 företag i olika storlekar, branscher och delar av landet har tillfrågats om sina eventuella svårigheter att få personal. Hälften av företagen som rekryterat personal hade haft problem med att tillsätta någon tjänst. Av samtliga tjänster var 43 procent svårrekryterade. 16 procent av företagen hade så småningom lyckats hitta en person med den krävda kompetensen. En nästan lika stor andel, 15 procent, hade valt att sänka sina kompetenskrav. Andra, 12 procent, hade tvingats att helt strunta i rekryteringen för tillfället.
Rekryteringssvårigheterna ger negativa effekter för både företagen och, på sikt, samhället. Arbetsbelastningen hos de redan anställda ökar. Detsamma gäller övertidsuttaget. Dessutom minskar produktionen uppger många företag.
- Det är allvarliga konsekvenser. I vissa fall har arbetsgivarna för höga krav, men i merparten av fallen beror svårigheterna på brist på utbildad personal, säger Dan Grannas på Nutek.
En annan orsak till svårigheterna är enligt företagen själva att de sökande saknar tillräcklig yrkeserfarenhet. Men en hel del företag uppger också otillräckliga datakunskaper, "fel" ålder och bristande social kompetens hos de sökande som skäl. Även "fel" medborgarskap nämns av några företag.
- Ett sätt att komma till rätta med det här är att öka utbudet av utbildningsplatser. Man måste även öka intresset för tekniska utbildningar. Dessutom tror vi att det finns en potential i att använda sig av invandrares kompetens mer än företagen gör, säger Dan Grannas.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.