Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så funkar kroppsspråket

Ögonkontakt är bra och armarna i kors är dåligt – nej, riktigt så enkelt är det inte att tolka kroppens språk. En mängd faktorer väger in och din kropp säger mer än tusen ord.
Publicerad
Illustration: Mattias Käll

Kroppsspråk, kroppskommunikation, är enligt Nationalencyklopedin de kroppsrörelser som människan använder utöver tal och skrift för att förmedla information.

Powerpositionen

Testosteronhalten ökar (med upp till 20 procent!) och stresshormonet kortisol minskar om du ställer om du tar större fysisk plats. Ställ dig i en powerposition: rak i ryggen, bredbent med händerna i luften eller i midjan. Då minskar också stresshormonet kortisol.

Tänk på hållningen!

Redan på 20 meters håll ser vi hållningen. En som går rak i ryggen och inte stryker längs väggen väcker positiva tankebanor, på samma sätt som ett leende eller att se folk i ögonen. Hållningen kommunicerar inte bara till omgivningen utan även till din egen hjärna. Om vi sjunker ihop så väcks negativa tankebanor.

Upp med mungiporna!

Det ligger mycket i talesättet. Om du ler så blir du gladare. Till och med om du inte ens är glad. Stoppar men en penna vågrätt mellan läpparna så frigörs serotonin, en substans som signalerar välbefinnande.

Här är kardan!

Personer med ett fast handslag anses ha större social kompetens, vara mer utåtriktade och är därmed mer anställningsbara.

Spotlighteffekten

Vi tror alltid att alla tittar på oss, men det är en överskattning. Det flesta är väldigt upptagna med att iaktta sig själva. Men den ordlösa kommunikationen förbättras avsevärt om du blir uppmärksam på den andre. Vi älskar dem som fokuserar på oss.

Öppna handflator = öppen person

Framsidan är vår sårbaraste del. Om vi försöker skydda den genom att röra händerna framför kroppen eller genom att hålla exempelvis en mugg framför så distanserar vi oss. Om vi håller händerna vid sidan av kroppen eller håller upp handflatorna så uppfattas vi som betydligt mer säkra – eftersom vi då vågar blotta oss. Att visa handryggen är mer auktoritärt.

Kyrktaket utstrålar auktoritet

Att hålla händerna uppåt med fingertopparna mot varandra, som ett kyrktak, är ett säkert sätt att utstråla auktoritet. Används flitigt av läkare och politiker.

Skapa samhörighet med beröring

Små lätta beröringar är ett jättebra smörjmedel. Det sänker halterna av stresshormonet kortisol och är bra både i jobbsammanhang och privat. Det skapar en stark positiv minneslänk. Nästa gång man tar i personen associerar hjärnan det med känslan av att vara glad.

Bästa tillfället att ta i någon är nära alla skrattar och är på bra humör. Man kan till exempel lägga handen på någons överarm eller fingra på någons underarm samtidigt som man pekar åt ett annat håll, för att inte lägga fokus på beröringen.

Värme

Att lägga huvudet på sned och/eller luta dig framåt är ett sätt att visa intresse.
Å andra sidan, den som inte rör så mycket på händerna eller på ansiktsmusklerna framstår lätt som kall och analytisk.

 

Så läser du av kroppspråk

1. Var uppmärksam – så att du inte missar information.

2. Identifiera personens vanliga agerande – hur livlig eller uttrycksfull är personen rent generellt? Då blir det lättare att tolka kroppsspråket i stunden. Avviker det?

3. Bedöm gester i ett sammanhang – inte som isolerade företeelser. Det är nästan alltid ett misstag att dra för stora växlar på enskilda händelser.

4. Se sammanhanget – är det kallt i rummet är det kanske inte en försvarsposition att sitta med korsade armar.

5. Fokusera inte bara på en grej – oftast är ett kluster av rörelser och beteenden som samverkar i en given situation. (Ibland kan dock en ensam gest ha betydelse.)

 

Källor: Angela Ahola, psykologiforskare som skrivit boken Konsten att göra intryck (Natur & Kultur) samt Henrik Fexeus, mentalist och expert på ordlös kommunikation.

Läs mer: Så blir du en säker talare

Cajsa Högberg

Att spegla varandra

Det mest effektiva sättet att påverka någon annans känsla är genom spegling. Det är lätt att omedvetet påverkas av den andres kroppsposition, gester och mimik. Gör man det medvetet kan det vara ett sätt att stärka banden och skapa en positiv känsla.

Det räcker med 30 sekunder för att spegla varandra och uppleva att man har mer gemensamt än om man inte speglar varandra.

När forskare lät två personer ha samma kroppsspråk under en halv minut bröts en osynlig barriär. Försökspersonerna upplevde att de hade mycket att prata om och att de hade roligt ihop.

NÄR DU SKA FÖRHANDLA
- ska du hålla koll på de här tecknen: 

Intresse – vidgade pupiller. Långa och återkommande blickar på det som anses intressant. Nickningar och ögonkontakt. Öppen, framåtlutad hållning. Öppna gester. Att stå upp visar självförtroende.

Ointresse – sammanpressade läppar, sänkta ögonbryn och spända käkar. Bortvänt huvud. Leende som bara involverar munnen. Korsade ben eller ben riktade åt ett annat håll än den som talar. Bakåtlutad kroppshållning, armarna bakom nacken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför kan ett nej till AW bli dyrköpt för karriären

Nu börjar trivseltalibanernas högsäsong. Det ska sommarfestas, tävlas, after workas och umgås med kollegor till varje pris. Att tacka nej kan vara riskfyllt för din karriär.
Johanna Rovira Publicerad 5 juni 2026, kl 05:59
Två som sjunger karaoke
Två kollegor tar ton på karaoken under en after work – men bakom det lättsamma umgänget kan det finnas en social press att delta för att inte hamna utanför på jobbet. Foto: Sandra Lund

Under maj och juni får trivseltalibanerna, de socialt utsvultna kollegorna, något hetsigt i blicken och insisterar på sociala aktiviteter som aldrig förr. Vid sidan av vanliga AW:n föreslås femkamper, tävlingar, minigolfturneringar, picknickar, sommarfester och en hel radda andra umgängesformer. Detta kan skapa en social press hos anställda som tycker 40 timmar i veckan räcker mer än nog för att umgås med kollegorna. 

Anneli Matsson är doktor i socialt arbete och forskar kring organisationspolitik vid Göteborgs universitet. Hon menar att den som konsekvent tackar nej till frivillig samvaro med kollegorna bör vara medveten om att det har ett pris. 

– Man ska naturligtvis inte behöva bli orättvist behandlad för att man inte är med på olika sociala jippon, men man bör vara medveten om att sociala aktiviteter är viktiga för att positionera sig och visa kollegorna vem man är, säger hon. 

Syns du inte finns du inte

Hennes och andras forskning visar att flertalet beslut på jobbet fattas utanför mötesrummet och om man är för anonym för sina kollegor och sina chefer är risken stor att man hamnar utanför de cirklar där man har möjlighet att påverka olika beslut.

– Det kanske underlättar om man ser aktiviteterna som en strategi för att nätverka och bli någon som kollegorna känner sig trygga med, säger Anneli Matsson. 

Nina Jansdotter, beteendevetare och författare, är inne på samma linje: 

– Det borde vara okej att tacka nej till aktiviteter, det ska inte vara obligatoriskt att delta, men du riskerar att hamna utanför om du avstår. Kollegorna kan känna att du tar avstånd, uppfattar dig som finare än dem, få för sig att du anser att de inte duger.  

Så säger du nej utan att stänga dörren

Hon menar att om man absolut inte orkar eller vill delta i gruppens aktiviteter utanför jobbet, så får man försöka hitta andra sätt att få till gemenskap med kollegorna.

– Om du missar en del av det sociala behöver du hämta hem det, anstränga dig mer på andra sätt. Tacka nej på ett sätt som öppnar upp för att du gärna är med en annan gång eller var med i 45 minuter. Visa intresse för AW:n i efterhand, även om du inte var med, är hennes tips. 

Ett annat tips är att välja de aktiviteter som du är med på med omsorg. After work kan vara problematiskt eftersom det förekommer alkohol. Är du nykter alkoholist eller av andra skäl känner dig obekväm när folk dricker, ska du kunna avstå utan att behöva tala om varför. 

Gemenskap på rätt villkor

Anneli Matsson menar att det finns bättre och sämre typer av aktiviteter. Handlar det till exempel om saker som är direkt förnedrande bör man sätta ned foten och förklara att man gärna är med på gemensamma aktiviteter, men inte förnedring.  

– Man kan också ifrågasätta om tävlingar hit och dit är bästa sättet att umgås – konkurrens har man tillräckligt av i arbetslivet ändå. För att skapa psykologisk säkerhet på jobbet ska vara aktiviteter eller upplevelser som alla mår bra av och som leder till att man får något att prata om. Varför inte gå ut tillsammans och krama träd? 

Därför spelar relationerna på jobbet roll

19% känner sig ensamma eller isolerade på jobbet.

60% anser att vänner på jobbet är lika viktiga som vänner utanför jobbet.

75% håller med om att vänner ökar välbefinnandet på jobbet.

67%  av de som har en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet

44% av de som saknar en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet.

25% av dem som inte är så sociala på jobbet har börjat fundera på nästa steg i karriären jämfört med 12% av de som är mycket sociala.

Källa: Undersökningen The Power of Socialisation från Compass Group