Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så funkar kroppsspråket

Ögonkontakt är bra och armarna i kors är dåligt – nej, riktigt så enkelt är det inte att tolka kroppens språk. En mängd faktorer väger in och din kropp säger mer än tusen ord.
Publicerad
Illustration: Mattias Käll

Kroppsspråk, kroppskommunikation, är enligt Nationalencyklopedin de kroppsrörelser som människan använder utöver tal och skrift för att förmedla information.

Powerpositionen

Testosteronhalten ökar (med upp till 20 procent!) och stresshormonet kortisol minskar om du ställer om du tar större fysisk plats. Ställ dig i en powerposition: rak i ryggen, bredbent med händerna i luften eller i midjan. Då minskar också stresshormonet kortisol.

Tänk på hållningen!

Redan på 20 meters håll ser vi hållningen. En som går rak i ryggen och inte stryker längs väggen väcker positiva tankebanor, på samma sätt som ett leende eller att se folk i ögonen. Hållningen kommunicerar inte bara till omgivningen utan även till din egen hjärna. Om vi sjunker ihop så väcks negativa tankebanor.

Upp med mungiporna!

Det ligger mycket i talesättet. Om du ler så blir du gladare. Till och med om du inte ens är glad. Stoppar men en penna vågrätt mellan läpparna så frigörs serotonin, en substans som signalerar välbefinnande.

Här är kardan!

Personer med ett fast handslag anses ha större social kompetens, vara mer utåtriktade och är därmed mer anställningsbara.

Spotlighteffekten

Vi tror alltid att alla tittar på oss, men det är en överskattning. Det flesta är väldigt upptagna med att iaktta sig själva. Men den ordlösa kommunikationen förbättras avsevärt om du blir uppmärksam på den andre. Vi älskar dem som fokuserar på oss.

Öppna handflator = öppen person

Framsidan är vår sårbaraste del. Om vi försöker skydda den genom att röra händerna framför kroppen eller genom att hålla exempelvis en mugg framför så distanserar vi oss. Om vi håller händerna vid sidan av kroppen eller håller upp handflatorna så uppfattas vi som betydligt mer säkra – eftersom vi då vågar blotta oss. Att visa handryggen är mer auktoritärt.

Kyrktaket utstrålar auktoritet

Att hålla händerna uppåt med fingertopparna mot varandra, som ett kyrktak, är ett säkert sätt att utstråla auktoritet. Används flitigt av läkare och politiker.

Skapa samhörighet med beröring

Små lätta beröringar är ett jättebra smörjmedel. Det sänker halterna av stresshormonet kortisol och är bra både i jobbsammanhang och privat. Det skapar en stark positiv minneslänk. Nästa gång man tar i personen associerar hjärnan det med känslan av att vara glad.

Bästa tillfället att ta i någon är nära alla skrattar och är på bra humör. Man kan till exempel lägga handen på någons överarm eller fingra på någons underarm samtidigt som man pekar åt ett annat håll, för att inte lägga fokus på beröringen.

Värme

Att lägga huvudet på sned och/eller luta dig framåt är ett sätt att visa intresse.
Å andra sidan, den som inte rör så mycket på händerna eller på ansiktsmusklerna framstår lätt som kall och analytisk.

 

Så läser du av kroppspråk

1. Var uppmärksam – så att du inte missar information.

2. Identifiera personens vanliga agerande – hur livlig eller uttrycksfull är personen rent generellt? Då blir det lättare att tolka kroppsspråket i stunden. Avviker det?

3. Bedöm gester i ett sammanhang – inte som isolerade företeelser. Det är nästan alltid ett misstag att dra för stora växlar på enskilda händelser.

4. Se sammanhanget – är det kallt i rummet är det kanske inte en försvarsposition att sitta med korsade armar.

5. Fokusera inte bara på en grej – oftast är ett kluster av rörelser och beteenden som samverkar i en given situation. (Ibland kan dock en ensam gest ha betydelse.)

 

Källor: Angela Ahola, psykologiforskare som skrivit boken Konsten att göra intryck (Natur & Kultur) samt Henrik Fexeus, mentalist och expert på ordlös kommunikation.

Läs mer: Så blir du en säker talare

Cajsa Högberg

Att spegla varandra

Det mest effektiva sättet att påverka någon annans känsla är genom spegling. Det är lätt att omedvetet påverkas av den andres kroppsposition, gester och mimik. Gör man det medvetet kan det vara ett sätt att stärka banden och skapa en positiv känsla.

Det räcker med 30 sekunder för att spegla varandra och uppleva att man har mer gemensamt än om man inte speglar varandra.

När forskare lät två personer ha samma kroppsspråk under en halv minut bröts en osynlig barriär. Försökspersonerna upplevde att de hade mycket att prata om och att de hade roligt ihop.

NÄR DU SKA FÖRHANDLA
- ska du hålla koll på de här tecknen: 

Intresse – vidgade pupiller. Långa och återkommande blickar på det som anses intressant. Nickningar och ögonkontakt. Öppen, framåtlutad hållning. Öppna gester. Att stå upp visar självförtroende.

Ointresse – sammanpressade läppar, sänkta ögonbryn och spända käkar. Bortvänt huvud. Leende som bara involverar munnen. Korsade ben eller ben riktade åt ett annat håll än den som talar. Bakåtlutad kroppshållning, armarna bakom nacken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Jobbfest och porr: Anders gör musik om kontoret

Någon blir inkallad till HR efter tveksam sökhistorik. Chefen skrattar för högt när vd:n håller tal på festen. Det sorgsna livet som projektledare. När Anders Strandberg skriver musik är det kontorslivet som står i fokus.
David Österberg Publicerad 24 januari 2025, kl 06:01
Till vänster trubaduren Anders Strandbergmed vitt skägg, svartvit bild. Till höger en bild på ett halvtomt kontor.
När jobbet tar över ens liv kan livet på kontor förvandlas till sånger. Det menar Anders Strandberg som skriver låtar om jobbfester, sökhistorik på jobbdatorn och att bli inkallad till HR. Foto: Privat/Colourbox.
Anders Strandberg
Anders Strandberg. Foto: Privat.

Tv-serier om livet på kontor gör succé. The Office, Severance eller Ring min agent blev alla tittarfavoriter. Att göra musik om tillvaron som tjänsteman är ovanligare – men det är just vad Anders Strandberg har gett sig på. Till vardags jobbar han som it-konsult och på fritiden skriver han låtar som ”Human resources” (om mr. Peterson som blir inkallad till HR efter att ha betett sig otrevligt och kollat på porr), ”The company party” (om hur cheferna vill sitta så nära vd:n som möjligt och skrattar för högt åt hans skämt på jobbfesten) eller ”Productivity reporting” (om att vara övervakad och hetsad att arbeta snabbare).

Blir det roligare att jobba när du kan göra musik av jobbet?

– Det blir det väl. Jag trivs bra med mitt jobb, men det är klart att det är kul att skriva musik om det. Några av låtarna har jag skrivit för att roa mig själv och mina kollegor. Ibland skriver jag en låt och skickar runt till kollegor, för att få ett litet skratt, haha. 

Är det jobbterapi att skriva låtar om jobbet?

– Det handlar nog mest om lust, faktiskt. Jag gör det för att det är kul, helt enkelt. 

Dina låtar är lite vassa. Får du aldrig sura kommentarer från HR?

– Hittills har jag inte hört något från HR. Jag vet inte ens om de har lyssnat. Human Resources handlar om min chef, mr. Peterson. Och han tog låten med gott mod, han tyckte nog att den var rätt kul. Så här långt har det bara varit positiv feedback.

Vad kom först – musiken eller it-konsultandet?

– Jag började spela i band redan som tonåring. När jag var runt 24, 25 började jag skriva egna låtar. Då skrev jag mest på svenska, i svensk vistradition. Det höll jag på med som hobby i ett antal år. När jag blev it-konsult slutade jag mer eller mindre att skriva musik. Jobbet tog över och det blev mycket jobbresor. För några år sedan blev jag sugen på att ta tag i musikintresset. Och det som kom ut var låtar om jobbet, haha. 

Jobbet hade tagit över ditt liv?

– Precis. Så jag totade ihop några låtar och kände att det var riktigt kul och bestämde mig för att göra ett album av det.

Scenskräck och Spotify

Namn: Anders Strandberg

Gör: It-konsult på TD Synnex. Låtar om livet på kontor.

Lyssna: Låtarna finns på albumet ”Notes from a logistics IT-consultant” på Spotify.

Uppträder: För 20 år sedan gjorde jag det. Nu har jag nog för mycket scenskräck.