Företaget var på väg mot konkurs och Per Rubenbauer följde alla råd. Han jobbade kvar för att få del av den statliga lönegarantin.
Men det slutade med att han blev snuvad på både lön och statliga pengar.

Allt började så bra. I november i fjol bytte Per Rubenbauer, 46, jobb och började som systemtekniker på Roxen System AB i Linköping. Han slapp de långa pendlingsresorna och arbetet på företaget, som tillverkade mätinstrument för flygplan, verkade intressant.
Men snart kom problemen. I januari fick de båda anställda, Per och hans kollega, ingen lön. De fortsatte ändå i hopp om att allt skulle ordnas upp.
I stället förvärrades läget. Den 23 februari begärdes företaget i konkurs. Men Per och hans kollega arbetade vidare.
– Företagets advokat sa att vi var tvungna att göra det för att få del av den statliga lönegarantin när konkursen var klar. Facket sa också att det var arbetsplikt.
Den sista mars var konkursen ett faktum. En dryg vecka senare fick Per beskedet: du får bara statlig lönegaranti för två veckors arbete.
Enligt konkursförvaltaren hade konkursbolaget överlåtit rörelsen och all sin egendom till ett annat bolag, Swedish Aerospace AB, redan den 15 januari. Därefter ansågs Per och kollegan vara anställda i Aerospace. Lönegarantin gällde bara de första veckorna i januari när Roxen System AB inte betalat ut någon lön.
Men varken Per eller hans kollega visste om att de fått en ny arbetsgivare. Och någon lön från det nya bolaget har de inte fått.
– Killarna har inte varit medvetna om övertagandet. De har inte haft möjlighet att tacka nej, säger Hans Kalén, ombudsman på SIF Östergötland.
Men advokat Magnus von Essen som är konkursförvaltarens ombud, försvarar beslutet.
– Det var den bedömning som konkursförvaltaren gjorde, utifrån vad vi visste då. Rörelsen hade överlåtits och ansvaret för de anställda följer med rörelsen.
Är det riktigt att påstå att de följt med rörelsen om de var omedvetna om överlåtelsen?
– Det kan jag inte svara på.
Nu har Hans Kalén begärt att tingsrätten ska ompröva konkursförvaltarens beslut. För Per Rubenbauers räkning yrkar SIF 66 753 kronor i utebliven lön och semesterersättning. Skulle tingsrätten säga nej återstår att vända sig till Swedish Aerospace för att försöka få ut pengarna eller försöka sätta det nya bolaget i konkurs. För Per och hans familj har konkursen och de uteblivna pengarna inneburit en ekonomisk katastrof. Fyra månader har gått sedan han fick lön. Han har använt familjens sparpengar, han har lånat 20 000 kronor och slutligen tvingats gå till socialen. A-kassa kan han inte få utan arbetsgivarintyg.
– Vem ska skriva ut arbetsgivarintyget? Det är en moment 22-situation. Förvaltaren gör det inte för då skulle han erkänna att de var anställda på bolaget som gick i konkurs. Aerospace säger att det inte skett något övertagande, säger Hans Kalén.
Per Rubenbauer är besviken.
– Ingen tar sitt ansvar. Vi har gjort som vi blivit tillsagda. Hade vi vetat det här hade vi hoppat av. Nu vill jag bara ha ett slut.

NIKLAS HALLSTEDT© siftidningen 2000

Om företaget är på fallrepet

Betalas inte lönen ut – ta kontakt med facket och få hjälp med en konkursansökan.
För att du ska få ersättning från lönegarantin måste i de flesta fall en konkursansökan lämnas in senast tre månader efter det att företaget struntat i att betala lön.
Gör klart för konkursförvaltaren vilka krav du har på företaget.
Lönegarantin uppgår till maximalt 100 000 kronor.
Om konkursförvaltaren vill att du ska arbeta kvar trots att dina fordringar då blir högre än den maximala lönegarantin – gör upp i förväg om lönen.