Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Satsningar ska vända ohälsan

När det systematiska arbetsmiljöarbetet blir sämre ökar också ohälsan. I dag anser vart fjärde arbetsmiljöombud att den psykosociala arbetsmiljön är dålig, visar en undersökning från Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anders Wiklund/TT
Snart vänder det, säger Unionens arbetsmiljöexpert Daniel Gullstrand. Anders Wiklund/TT

Arbetsmiljöbarometern har gjorts under en rad år. Efter 2012 föll ombudens betyg av det psykosociala klimatet kraftigt. Det raset håller fortfarande i sig. Jämfört med i fjol visar årets barometer inte på några större förändringar. Fortfarande ger omkring 25 procent av ombuden negativt betyg åt den psykosociala arbetsmiljön, medan 40 procent ger positivt betyg.

Att det blivit en tuffare psykosocial miljö ute på arbetsplatserna syns också av den statistik som Unionen publicerade i början av veckan. I rapporten Hur sjuka är tjänstemännen? visade man att antalet långa sjukfall i vissa av Unionens branscher mer än fördubblats under de senaste sju åren.

Att försämringen för den psykosociala arbetsmiljön tycks ha avstannat behöver inte innebära att den är på väg att bli bättre, anser Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

–  Det är för tidigt att säga att det vänt, däremot tror jag att det kommer en vändning. Nästa år kommer vi att få se en klar förbättring.

Anledningarna till Daniel Gullstrands optimism är tre: Det har kommit en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som förtydligar arbetsgivarens ansvar, Arbetsmiljöverket har fått nya resurser - bland annat för att anställa ytterligare inspektörer - och fack och arbetsgivarorganisationer har satsat 75 miljoner kronor för utbildning av både arbetsmiljöombud och chefer.

Läs också: Nya regler om psykosocial arbetsmiljö

Det tidigare raset för den psykosociala arbetsmiljön hänger intimt samman med en motsvarande utveckling för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som innebär att arbetsgivaren har rutiner för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön, anser Unionen.

–  Ja, det är mycket tydligt i undersökningen. Det är inte så himla konstigt: arbetar man med arbetsmiljön så blir den bättre, och det är bättre att riskbedöma innan man gör någonting, säger Daniel Gullstrand.

–  Men jag tror att även det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer att bli bättre framöver. Dels kommer satsningen på utbildning leda till högre kunskaper, vilket är en nyckelfråga. Sedan tror jag även att de nya arbetsmiljöföreskrifterna kommer att påverka.

Läs också: Chef med dålig koll på arbetsmiljö?

I Arbetsmiljöbarometern får den psykosociala arbetsmiljön bäst betyg i branscherna organisationer och föreningar samt bygg och fastighet.

Även betyget för den fysiska arbetsmiljön försämrades efter 2012, men inte alls lika drastiskt som i fallet med den psykosociala arbetsmiljön. Omkring 70 procent av arbetsmiljöombuden ger den positivt betyg. Bäst står det till inom branscherna konsult och finans samt bygg och fastighet. 

Varför är det bäst just där?
–  Att branschen bygg och fastighet får bra betyg kan bero på att de har mycket regler som måste följas. Det är dessutom en bransch som, liksom industrin, var tidigt ute och jobbade mot fysiska risker. Man har kanske redan rutiner på plats som gör det lättare för dem att också jobba med den psykosociala arbetsmiljön, säger Daniel Gullstrand.

–  Men det finns många faktorer som spelar in. Företagens storlek, som skiljer sig mellan branscherna, till exempel. Även den fackliga styrkan har betydelse. Är vi starka på arbetsplatsen blir vi bättre på att hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljö-barometern

7 253 arbetsmiljöombud fick undersökningen. 
2 727 besvarade den.

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek