Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Satsningar ska vända ohälsan

När det systematiska arbetsmiljöarbetet blir sämre ökar också ohälsan. I dag anser vart fjärde arbetsmiljöombud att den psykosociala arbetsmiljön är dålig, visar en undersökning från Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anders Wiklund/TT
Snart vänder det, säger Unionens arbetsmiljöexpert Daniel Gullstrand. Anders Wiklund/TT

Arbetsmiljöbarometern har gjorts under en rad år. Efter 2012 föll ombudens betyg av det psykosociala klimatet kraftigt. Det raset håller fortfarande i sig. Jämfört med i fjol visar årets barometer inte på några större förändringar. Fortfarande ger omkring 25 procent av ombuden negativt betyg åt den psykosociala arbetsmiljön, medan 40 procent ger positivt betyg.

Att det blivit en tuffare psykosocial miljö ute på arbetsplatserna syns också av den statistik som Unionen publicerade i början av veckan. I rapporten Hur sjuka är tjänstemännen? visade man att antalet långa sjukfall i vissa av Unionens branscher mer än fördubblats under de senaste sju åren.

Att försämringen för den psykosociala arbetsmiljön tycks ha avstannat behöver inte innebära att den är på väg att bli bättre, anser Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

–  Det är för tidigt att säga att det vänt, däremot tror jag att det kommer en vändning. Nästa år kommer vi att få se en klar förbättring.

Anledningarna till Daniel Gullstrands optimism är tre: Det har kommit en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som förtydligar arbetsgivarens ansvar, Arbetsmiljöverket har fått nya resurser - bland annat för att anställa ytterligare inspektörer - och fack och arbetsgivarorganisationer har satsat 75 miljoner kronor för utbildning av både arbetsmiljöombud och chefer.

Läs också: Nya regler om psykosocial arbetsmiljö

Det tidigare raset för den psykosociala arbetsmiljön hänger intimt samman med en motsvarande utveckling för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som innebär att arbetsgivaren har rutiner för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön, anser Unionen.

–  Ja, det är mycket tydligt i undersökningen. Det är inte så himla konstigt: arbetar man med arbetsmiljön så blir den bättre, och det är bättre att riskbedöma innan man gör någonting, säger Daniel Gullstrand.

–  Men jag tror att även det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer att bli bättre framöver. Dels kommer satsningen på utbildning leda till högre kunskaper, vilket är en nyckelfråga. Sedan tror jag även att de nya arbetsmiljöföreskrifterna kommer att påverka.

Läs också: Chef med dålig koll på arbetsmiljö?

I Arbetsmiljöbarometern får den psykosociala arbetsmiljön bäst betyg i branscherna organisationer och föreningar samt bygg och fastighet.

Även betyget för den fysiska arbetsmiljön försämrades efter 2012, men inte alls lika drastiskt som i fallet med den psykosociala arbetsmiljön. Omkring 70 procent av arbetsmiljöombuden ger den positivt betyg. Bäst står det till inom branscherna konsult och finans samt bygg och fastighet. 

Varför är det bäst just där?
–  Att branschen bygg och fastighet får bra betyg kan bero på att de har mycket regler som måste följas. Det är dessutom en bransch som, liksom industrin, var tidigt ute och jobbade mot fysiska risker. Man har kanske redan rutiner på plats som gör det lättare för dem att också jobba med den psykosociala arbetsmiljön, säger Daniel Gullstrand.

–  Men det finns många faktorer som spelar in. Företagens storlek, som skiljer sig mellan branscherna, till exempel. Även den fackliga styrkan har betydelse. Är vi starka på arbetsplatsen blir vi bättre på att hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljö-barometern

7 253 arbetsmiljöombud fick undersökningen. 
2 727 besvarade den.

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.