Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Satsningar ska vända ohälsan

När det systematiska arbetsmiljöarbetet blir sämre ökar också ohälsan. I dag anser vart fjärde arbetsmiljöombud att den psykosociala arbetsmiljön är dålig, visar en undersökning från Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anders Wiklund/TT
Snart vänder det, säger Unionens arbetsmiljöexpert Daniel Gullstrand. Anders Wiklund/TT

Arbetsmiljöbarometern har gjorts under en rad år. Efter 2012 föll ombudens betyg av det psykosociala klimatet kraftigt. Det raset håller fortfarande i sig. Jämfört med i fjol visar årets barometer inte på några större förändringar. Fortfarande ger omkring 25 procent av ombuden negativt betyg åt den psykosociala arbetsmiljön, medan 40 procent ger positivt betyg.

Att det blivit en tuffare psykosocial miljö ute på arbetsplatserna syns också av den statistik som Unionen publicerade i början av veckan. I rapporten Hur sjuka är tjänstemännen? visade man att antalet långa sjukfall i vissa av Unionens branscher mer än fördubblats under de senaste sju åren.

Att försämringen för den psykosociala arbetsmiljön tycks ha avstannat behöver inte innebära att den är på väg att bli bättre, anser Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

–  Det är för tidigt att säga att det vänt, däremot tror jag att det kommer en vändning. Nästa år kommer vi att få se en klar förbättring.

Anledningarna till Daniel Gullstrands optimism är tre: Det har kommit en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som förtydligar arbetsgivarens ansvar, Arbetsmiljöverket har fått nya resurser - bland annat för att anställa ytterligare inspektörer - och fack och arbetsgivarorganisationer har satsat 75 miljoner kronor för utbildning av både arbetsmiljöombud och chefer.

Läs också: Nya regler om psykosocial arbetsmiljö

Det tidigare raset för den psykosociala arbetsmiljön hänger intimt samman med en motsvarande utveckling för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som innebär att arbetsgivaren har rutiner för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön, anser Unionen.

–  Ja, det är mycket tydligt i undersökningen. Det är inte så himla konstigt: arbetar man med arbetsmiljön så blir den bättre, och det är bättre att riskbedöma innan man gör någonting, säger Daniel Gullstrand.

–  Men jag tror att även det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer att bli bättre framöver. Dels kommer satsningen på utbildning leda till högre kunskaper, vilket är en nyckelfråga. Sedan tror jag även att de nya arbetsmiljöföreskrifterna kommer att påverka.

Läs också: Chef med dålig koll på arbetsmiljö?

I Arbetsmiljöbarometern får den psykosociala arbetsmiljön bäst betyg i branscherna organisationer och föreningar samt bygg och fastighet.

Även betyget för den fysiska arbetsmiljön försämrades efter 2012, men inte alls lika drastiskt som i fallet med den psykosociala arbetsmiljön. Omkring 70 procent av arbetsmiljöombuden ger den positivt betyg. Bäst står det till inom branscherna konsult och finans samt bygg och fastighet. 

Varför är det bäst just där?
–  Att branschen bygg och fastighet får bra betyg kan bero på att de har mycket regler som måste följas. Det är dessutom en bransch som, liksom industrin, var tidigt ute och jobbade mot fysiska risker. Man har kanske redan rutiner på plats som gör det lättare för dem att också jobba med den psykosociala arbetsmiljön, säger Daniel Gullstrand.

–  Men det finns många faktorer som spelar in. Företagens storlek, som skiljer sig mellan branscherna, till exempel. Även den fackliga styrkan har betydelse. Är vi starka på arbetsplatsen blir vi bättre på att hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljö-barometern

7 253 arbetsmiljöombud fick undersökningen. 
2 727 besvarade den.

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.