Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fritt fram dra ned på heltid

Anställda kan tvingas gå ned i arbetstid. Det är innehållet i en dom från Arbetsdomstolen, AD, som gäller butiksanställda, men som förväntas påverka även tjänstemännen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg
En AD-dom som ger arbetsgivarna rätt att kapa i arbetstiderna kan komma att märkas på hela arbetsmarknaden. Fredrik Sandberg

I fjol tvingades majoriteten av de fast anställda på Coop Forum gå ned i arbetstid. Den nya heltiden blev 30 timmar i veckan i stället för som tidigare 38,5 timmar. Vissa fick bara 25 timmar.

De anställda skrev på de nya anställningsbevisen ”under protest” för att markera att de kände sig tvungna att skriva under och inte accepterade förändringen.

Deras fackförbund Handels menade att det rättsligt sett rörde sig om uppsägningar och att de anställda sedan återanställts med de nya villkoren. I sådant fall skulle Coop ha gjort sig skyldigt till turordningsbrott och brutit mot reglerna om uppsägningstid och uppsägningslön.

Men AD gick på arbetsgivarens linje och konstaterade att de anställda trots allt accepterat erbjudanden om annat arbete och att de inte har blivit uppsagda.

- Den här domen kan komma att påverka även de tjänstemän som vi organiserar, säger Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen.

- Att arbetsgivarna omreglerar tjänster är inte ovanligt. Nu har vi svaret på vad som gäller om det är arbetstiden som ändras. Om det är en arbetsbristsituation och man får ett skäligt omplaceringserbjudande är inte turordningsreglerna aktuella.

Tjänstemän inom handeln är en grupp som kan råka ut för minskad arbetstid, tror Malin Wulkan.

- Särskilt utsatta är branscher där behovet av arbetskraft växlar över dagen. Det kan hända på alla områden, men jag bedömer att det är en större risk för arbetstagare på kollektivsidan än på tjänstemannasidan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.