Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen tar strid i EU-domstolen

Det tog närmare fem år att komma dithän, men nu har Unionen argumenterat i EU-domstolen om huruvida fyra medlemmar borde fått längre uppsägningstid när de sades upp. Hur lång tid det tar innan avgörandet fälls är osäkert, men utgången kommer att få stor betydelse i hela Europa.
Johanna Rovira Publicerad
Jonas Stenmo (chefsjurist Almega)
David Hellman (jurist på Unionen) och Ullika Dalén (chefsjurist Akademikerförbundet SSR) är tillsammans ombud i målet. Här på plats i EU-domstolen. Jonas Stenmo (chefsjurist Almega)

För fem år sedan, 2011, sades fyra Unionenmedlemmar upp från sina jobb. De hade alla följt med vid övergång av verksamhet, deras verksamhet hade med andra ord köpts upp eller tagits över av en ny arbetsgivare. Enligt lagen om anställningsskydd är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det efter en övergång blir tal om uppsägningar.

I nästan alla kollektivavtal för tjänstemän på den privata arbetsmarknaden finns det dessutom en utvidgning av lagen, som innebär att den som fyllt 55 år och har mer än tio års sammanhängande anställningstid har rätt till tolv månaders uppsägningstid.

– Man utgår från att det kan ta lite längre tid för gamla trotjänare att hitta nya jobb när de fyllt 55 år, säger David Hellman, jurist på Unionen.

Eftersom de fyra medlemmarna alla hade åldern inne när de blev uppsagda, och hade varit anställda sammanlagt mellan 13 och 41 år, anser Unionen att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet.  Men arbetsgivarna hävdar att kollektivavtalets utökade uppsägningstid inte gäller vid övergång av verksamhet. Unionen åberopar ett EU-direktiv för att stärka sin tolkning av avtalet.  

 Enligt överlåtelsedirektivet ska ingen missgynnas enbart på grund av övergången. Att inte få tillgodoräkna sig anställningstiden är ett missgynnande, säger David Hellman, som förra veckan förhandlade i EU-domstolen om medlemmarnas anställningstid.

Arbetsdomstolen (AD) har prövat ett liknande fall tidigare å fackförbundet Kommunals vägnar, men den gången fanns avtalsvillkoret bara hos den ena arbetsgivaren. EU-domstolen sade den gången nej till ett så kallat förhandsbeslut.

I Unionens fall finns avtalsvillkoret för 55-plussarna hos både nya och gamla arbetsgivaren.

– Processen har varit otroligt utdragen – det dröjde två år innan AD:s beslut och sedan har EU-domstolen tagit mer än ett år på sig. De ombud som startade det här har hunnit sluta på Unionen, säger David Hellman.

– Det är ytterst ovanligt att AD ställer frågan till EU-domstolen och det är första gången AD gör det på Unionens begäran. Vi har drivit den här jätteviktiga principfrågan så långt det är möjligt och utgången kommer att få betydelse, inte bara i Sverige, utan hela Europa.

En för Unionen positiv utgång kommer givetvis även att beröra de fyra medlemmarna som får rätt till skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Om utgången blir positiv eller ej vill dock David Hellman ogärna sia om.

– Juridik är inte någon vetenskap - det handlar om saklig argumentation. Men jag tyckte förhandlingarna i EU-domstolen gick bra, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.