Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen tar strid i EU-domstolen

Det tog närmare fem år att komma dithän, men nu har Unionen argumenterat i EU-domstolen om huruvida fyra medlemmar borde fått längre uppsägningstid när de sades upp. Hur lång tid det tar innan avgörandet fälls är osäkert, men utgången kommer att få stor betydelse i hela Europa.
Johanna Rovira Publicerad
Jonas Stenmo (chefsjurist Almega)
David Hellman (jurist på Unionen) och Ullika Dalén (chefsjurist Akademikerförbundet SSR) är tillsammans ombud i målet. Här på plats i EU-domstolen. Jonas Stenmo (chefsjurist Almega)

För fem år sedan, 2011, sades fyra Unionenmedlemmar upp från sina jobb. De hade alla följt med vid övergång av verksamhet, deras verksamhet hade med andra ord köpts upp eller tagits över av en ny arbetsgivare. Enligt lagen om anställningsskydd är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det efter en övergång blir tal om uppsägningar.

I nästan alla kollektivavtal för tjänstemän på den privata arbetsmarknaden finns det dessutom en utvidgning av lagen, som innebär att den som fyllt 55 år och har mer än tio års sammanhängande anställningstid har rätt till tolv månaders uppsägningstid.

– Man utgår från att det kan ta lite längre tid för gamla trotjänare att hitta nya jobb när de fyllt 55 år, säger David Hellman, jurist på Unionen.

Eftersom de fyra medlemmarna alla hade åldern inne när de blev uppsagda, och hade varit anställda sammanlagt mellan 13 och 41 år, anser Unionen att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet.  Men arbetsgivarna hävdar att kollektivavtalets utökade uppsägningstid inte gäller vid övergång av verksamhet. Unionen åberopar ett EU-direktiv för att stärka sin tolkning av avtalet.  

– Enligt överlåtelsedirektivet ska ingen missgynnas enbart på grund av övergången. Att inte få tillgodoräkna sig anställningstiden är ett missgynnande, säger David Hellman, som förra veckan förhandlade i EU-domstolen om medlemmarnas anställningstid.

Arbetsdomstolen (AD) har prövat ett liknande fall tidigare å fackförbundet Kommunals vägnar, men den gången fanns avtalsvillkoret bara hos den ena arbetsgivaren. EU-domstolen sade den gången nej till ett så kallat förhandsbeslut.

I Unionens fall finns avtalsvillkoret för 55-plussarna hos både nya och gamla arbetsgivaren.

– Processen har varit otroligt utdragen – det dröjde två år innan AD:s beslut och sedan har EU-domstolen tagit mer än ett år på sig. De ombud som startade det här har hunnit sluta på Unionen, säger David Hellman.

– Det är ytterst ovanligt att AD ställer frågan till EU-domstolen och det är första gången AD gör det på Unionens begäran. Vi har drivit den här jätteviktiga principfrågan så långt det är möjligt och utgången kommer att få betydelse, inte bara i Sverige, utan hela Europa.

En för Unionen positiv utgång kommer givetvis även att beröra de fyra medlemmarna som får rätt till skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Om utgången blir positiv eller ej vill dock David Hellman ogärna sia om.

– Juridik är inte någon vetenskap - det handlar om saklig argumentation. Men jag tyckte förhandlingarna i EU-domstolen gick bra, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.