Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen tar strid i EU-domstolen

Det tog närmare fem år att komma dithän, men nu har Unionen argumenterat i EU-domstolen om huruvida fyra medlemmar borde fått längre uppsägningstid när de sades upp. Hur lång tid det tar innan avgörandet fälls är osäkert, men utgången kommer att få stor betydelse i hela Europa.
Johanna Rovira Publicerad
Jonas Stenmo (chefsjurist Almega)
David Hellman (jurist på Unionen) och Ullika Dalén (chefsjurist Akademikerförbundet SSR) är tillsammans ombud i målet. Här på plats i EU-domstolen. Jonas Stenmo (chefsjurist Almega)

För fem år sedan, 2011, sades fyra Unionenmedlemmar upp från sina jobb. De hade alla följt med vid övergång av verksamhet, deras verksamhet hade med andra ord köpts upp eller tagits över av en ny arbetsgivare. Enligt lagen om anställningsskydd är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det efter en övergång blir tal om uppsägningar.

I nästan alla kollektivavtal för tjänstemän på den privata arbetsmarknaden finns det dessutom en utvidgning av lagen, som innebär att den som fyllt 55 år och har mer än tio års sammanhängande anställningstid har rätt till tolv månaders uppsägningstid.

– Man utgår från att det kan ta lite längre tid för gamla trotjänare att hitta nya jobb när de fyllt 55 år, säger David Hellman, jurist på Unionen.

Eftersom de fyra medlemmarna alla hade åldern inne när de blev uppsagda, och hade varit anställda sammanlagt mellan 13 och 41 år, anser Unionen att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet.  Men arbetsgivarna hävdar att kollektivavtalets utökade uppsägningstid inte gäller vid övergång av verksamhet. Unionen åberopar ett EU-direktiv för att stärka sin tolkning av avtalet.  

 Enligt överlåtelsedirektivet ska ingen missgynnas enbart på grund av övergången. Att inte få tillgodoräkna sig anställningstiden är ett missgynnande, säger David Hellman, som förra veckan förhandlade i EU-domstolen om medlemmarnas anställningstid.

Arbetsdomstolen (AD) har prövat ett liknande fall tidigare å fackförbundet Kommunals vägnar, men den gången fanns avtalsvillkoret bara hos den ena arbetsgivaren. EU-domstolen sade den gången nej till ett så kallat förhandsbeslut.

I Unionens fall finns avtalsvillkoret för 55-plussarna hos både nya och gamla arbetsgivaren.

– Processen har varit otroligt utdragen – det dröjde två år innan AD:s beslut och sedan har EU-domstolen tagit mer än ett år på sig. De ombud som startade det här har hunnit sluta på Unionen, säger David Hellman.

– Det är ytterst ovanligt att AD ställer frågan till EU-domstolen och det är första gången AD gör det på Unionens begäran. Vi har drivit den här jätteviktiga principfrågan så långt det är möjligt och utgången kommer att få betydelse, inte bara i Sverige, utan hela Europa.

En för Unionen positiv utgång kommer givetvis även att beröra de fyra medlemmarna som får rätt till skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Om utgången blir positiv eller ej vill dock David Hellman ogärna sia om.

– Juridik är inte någon vetenskap - det handlar om saklig argumentation. Men jag tyckte förhandlingarna i EU-domstolen gick bra, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.