Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
När Frida Ågrup, verksamhetsutvecklare på Sveriges Elevkårer, accepterade att sitta med i klubbstyrelsen på sin arbetsplats, var hon onekligen Unionens yngsta förtroendevalda. Nu fyller hon snart 20, och pratar ”fack” som om hon inte gjort annat i hela sitt liv.
– Jag visste ingenting om Unionen innan jag började här, men för mig har det alltid varit en självklarhet att vara med i facket. Jag var ju engagerad i elevkåren på gymnasiet och den och elevrådet motsvarar fackrörelsen i skolvärden, säger Frida Ågrup.
– Vi jobbar ju med att lära människor hur de ska kunna påverka sin situation. Och det finns många förändringar i skolpolitiken som kommit till stånd tack vare att elevkårer har drivit de frågorna.
Sveriges Elevkårer är landets största ungdomsorganisation och medan många andra ungdomsrörelser tappar medlemmar och har problem att engagera unga, växer Sveriges Elevkårer. Och det snabbt. På en tavla i foajén som organisationen lät göra för bara några år sedan stoltserar man med medlemssiffran 65 000, men personalen har satt flera post it-lappar över de första två sifforna, och på den senaste uppdateringen står det nu 94 000.
– Det känns häftigt att få vara med och förmå unga att bry sig om sin tillvaro och sina rättigheter, säger Frida Ågrup, som jobbat på Sveriges Elevkårer sedan hon gick ut gymnasiet förra året.
Hon tycker att det är lätt att vi tar så mycket för givet i livet.
– Många vet till exempel inte varför vi har åtta timmars arbetsdag eller vilken roll facket har spelat för det. Fackrörelsens utmaning i framtiden är att behålla de rättigheterna och att få nya generationer att engagera sig på sina arbetsplatser. Där kan man absolut hämta lärdom från Sveriges Elevkårer. Men Sveriges Elevkårer har också mycket att lära av förbunden.
På Sveriges Elevkårer behöver man kanske inte jobba just med att få de anställda att engagera sig – fackanslutningen är tämligen hög. Däremot är Frida Ågrup tveksam till om medlemmarna verkligen känner till allt facket kan hjälpa dem med. Själv har hon lärt sig det längs vägen och efter att ha gått en facklig grundkurs.
– Det är klart att vi har våra dispyter med arbetsgivarna, men i grunden är det en bra relation. De är måna om att saker och ting ska gå rätt till – det måste de vara. Organisationen står för rätten att samarbeta och påverka, så arbetsgivarna måste agera konsekvent.
Klubbstyrelsen vill också få ner personalomsättningen och förmå de anställda att stanna längre. För trots att det finns kollektivavtal och att lönen är bra med tanke på att de flesta kommer direkt från gymnasiet, så slutar många efter bara något år för att plugga vidare.
– Vi vill att folk ska vara här i minst två år, men det är svårt eftersom vi konkurrerar med universiteten. Många ser sin tid här som ett sabbatsår innan de bestämmer sig för att plugga vidare, säger Frida Ågrup.
Själv tänker hon jobba kvar ett tag till. Hon vet vad hon vill göra framöver, men inte när, och hon har ingen brådska att vidareutbilda sig.
– Sveriges Elevkårer är ett så speciellt ställe, det är en arbetsplats där man kan utvecklas och utmanas hela tiden. Här får jag lära mig saker som kommer att bli otroligt värdefulla i framtiden, säger Frida Ågrup.
YRKE: Verksamhetsutvecklare på Sveriges Elevkårer.
ÅLDER: 20 år.
BOR: Stockholm.
DRÖMJOBB: Skulle gärna jobba inom filmbranschen.
PENSIONSPLANER: Då kommer jag att vilja flytta till ett litet hus i Frankrike och påta i trädgården dagarna i ända.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
