Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Här finns Unionens yngsta förtroendevalda

Sveriges Elevkårer växer så det knakar och lyckas få unga att se värdet av att gå ihop för att driva frågor. Ungefär som facket. På kansliet finns dessutom några av Unionens yngsta förtroendevalda.
Johanna Rovira Publicerad
Klas Sjöberg
Frida Ågrup gillar att få unga att bry sig om sin tillvaro och sina rättigheter. Klas Sjöberg

När Frida Ågrup, verksamhetsutvecklare på Sveriges Elevkårer, accepterade att sitta med i klubbstyrelsen på sin arbetsplats, var hon onekligen Unionens yngsta förtroendevalda. Nu fyller hon snart 20, och pratar ”fack” som om hon inte gjort annat i hela sitt liv.

– Jag visste ingenting om Unionen innan jag började här, men för mig har det alltid varit en självklarhet att vara med i facket. Jag var ju engagerad i elevkåren på gymnasiet och den och elevrådet motsvarar fackrörelsen i skolvärden, säger Frida Ågrup.

– Vi jobbar ju med att lära människor hur de ska kunna påverka sin situation. Och det finns många förändringar i skolpolitiken som kommit till stånd tack vare att elevkårer har drivit de frågorna.

Sveriges Elevkårer är landets största ungdomsorganisation och medan många andra ungdomsrörelser tappar medlemmar och har problem att engagera unga, växer Sveriges Elevkårer. Och det snabbt. På en tavla i foajén som organisationen lät göra för bara några år sedan stoltserar man med medlemssiffran 65 000, men personalen har satt flera post it-lappar över de första två sifforna, och på den senaste uppdateringen står det nu 94 000.

– Det känns häftigt att få vara med och förmå unga att bry sig om sin tillvaro och sina rättigheter, säger Frida Ågrup, som jobbat på Sveriges Elevkårer sedan hon gick ut gymnasiet förra året.

Hon tycker att det är lätt att vi tar så mycket för givet i livet.

– Många vet till exempel inte varför vi har åtta timmars arbetsdag eller vilken roll facket har spelat för det. Fackrörelsens utmaning i framtiden är att behålla de rättigheterna och att få nya generationer att engagera sig på sina arbetsplatser. Där kan man absolut hämta lärdom från Sveriges Elevkårer. Men Sveriges Elevkårer har också mycket att lära av förbunden.

På Sveriges Elevkårer behöver man kanske inte jobba just med att få de anställda att engagera sig – fackanslutningen är tämligen hög. Däremot är Frida Ågrup tveksam till om medlemmarna verkligen känner till allt facket kan hjälpa dem med. Själv har hon lärt sig det längs vägen och efter att ha gått en facklig grundkurs.

– Det är klart att vi har våra dispyter med arbetsgivarna, men i grunden är det en bra relation. De är måna om att saker och ting ska gå rätt till – det måste de vara. Organisationen står för rätten att samarbeta och påverka, så arbetsgivarna måste agera konsekvent.

Klubbstyrelsen vill också få ner personalomsättningen och förmå de anställda att stanna längre. För trots att det finns kollektivavtal och att lönen är bra med tanke på att de flesta kommer direkt från gymnasiet, så slutar många efter bara något år för att plugga vidare.

– Vi vill att folk ska vara här i minst två år, men det är svårt eftersom vi konkurrerar med universiteten. Många ser sin tid här som ett sabbatsår innan de bestämmer sig för att plugga vidare, säger Frida Ågrup.

Själv tänker hon jobba kvar ett tag till. Hon vet vad hon vill göra framöver, men inte när, och hon har ingen brådska att vidareutbilda sig.

– Sveriges Elevkårer är ett så speciellt ställe, det är en arbetsplats där man kan utvecklas och utmanas hela tiden. Här får jag lära mig saker som kommer att bli otroligt värdefulla i framtiden, säger Frida Ågrup.

FRIDA ÅGRUP

YRKE: Verksamhetsutvecklare på Sveriges Elevkårer.

ÅLDER: 20 år.

BOR: Stockholm.

DRÖMJOBB: Skulle gärna jobba inom filmbranschen.

PENSIONSPLANER: Då kommer jag att vilja flytta till ett litet hus i Frankrike och påta i trädgården dagarna i ända.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.