Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ge dig 3 uppmjukande minuter så här

Ett kort avbrott med enkla rörelser. Det kan göra skillnad – både för kropp och gemenskap. På Stockholmsidrottens kansli har man infört daglig pausgympa vid skrivborden.
Ola Rennstam Publicerad

Prick klockan 14 drar musiken igång. Dagens låt är Cake by the Ocean med DNCE och volymen är på gränsen för vad de små högtalarna mäktar med. Karin Surtmann står mitt i det långsmala kontorslandskapet och gör axelrullningar, kollegorna som släppt sina arbetsuppgifter för en stund följer hennes rörelser med stor inlevelse. Här på Stockholmsidrottens kansli har man infört pausgympa varje dag.

– Vi är ett par stycken som turas om att hålla i övningarna. Vi fokuserar på rörelser för att mjuka upp skuldror och nacke. Det handlar om ett kort avbrott där man blir varm, det är inget träningspass utan en paus med uppmjukning. En låt på tre minuter är lagom långt, berättar Karin Surtmann.

Det handlar om ett kort avbrott där man blir varm, det är inget träningspass.

Det är drygt ett år sedan kontoret började med pausgympan och nu vill ingen vara utan den. Till skillnad från den gemensamma träningen på onsdagar som mest lockar de redan frälsta är pausgympan något som alla kan vara med på.

– En period höll vi till inne i köket, men då var det många som missade när det började, nu kör vi återigen vid skrivborden och då kan ingen undgå det.

Halvvägs in i låten ropar Karin ”Är ni med?” Och får ett rungande ja till svar från kollegorna vid de höj- och sänkbara skrivborden. Det har blivit dags för utfall med syfte att aktivera lår- och sätesmuskler. Man skulle kunna tro att alla på Stockholmsidrotten är hurtbullar, men även om några är före detta elitidrottare intygar Karin Surtmann att medarbetarna snarare är ett tvärsnitt av befolkningen.

– En annan anledning till att vi började var att vi jobbar med folkhälsa och vill leva som vi lär, men givetvis behövde vi också minska på stillasittandet. Det är inget tvång att delta, det är några som aldrig är med och det är förstås helt okej, säger hon.

Som avslutning sträcker personalen armarna mot taket och gör svepande rörelser, när Cake by the Ocean ebbar ut ger man varandra en varm applåd.

– Det blir helt en annan stämning efteråt, mycket skratt och en härlig gemenskapskänsla – det känns verkligen som om vi är ett gäng. Den stämningsförhöjande effekten är en stor vinst med det här, säger Karin Surtmann och pustar ut.

För projektledaren Helen Alpstig har pausgympan blivit en välbehövlig energikick.

– Det är kul att göra något tillsammans och jag känner mig piggare och mer avslappnad hela eftermiddagen. Jag får mindre spänningshuvudvärk och blir inte heller lika fikasugen som tidigare. En gång när vi körde passet upptäckte folk på kontoret i huset mitt emot oss och började också göra övningarna, men utan musiken förstås.

5 bra övningar: 

1. Axelrullningar. Kör både framåt och bakåt. Smörjer axelleden och skuldrorna.

2. Kura ihop. Lägg händerna på axlarna, kura ihop bröstryggen och öppna upp. Ger rörlighet i bröstrygg och framsida bröst.

3. Rotation. Sträck armarna rakt fram, drar en armbåge rakt bakåt tills tummen når armhålan, vänd blicken mot armbågen. Ger rörlighetsträning för både nacke och rygg.

4. Utfallssteg. Aktiverar bål-, lår- och sätesmuskler, stora muskler som ökar förbränningen. Skjut ifrån på väg tillbaka och få lite ”explosivitet”. Lägg på armar för extra belastning.

5. Sträck sidan. Sträck armen mot taket så att sidan sträcks ut.

(Se även filmen ovan!)

För dig som vill börja

  • Sänk kraven. Var inte överambitiös, det behöver inte vara perfekt. Håll övningarna enkla så att alla kan vara med.
  • Håll pausgympan kort. Det räcker med en låt på några minuter.
  • Betona att det inte är ett träningspass utan just en paus.
  • Dela på uppdraget att leda övningarna, då blir det inte beroende av en person. Gör gärna upp ett veckoschema för vem som håller i trådarna.
  • Regelbundenhet – kör helst varje dag.
  • Gymnastikförbundets hemsida finns fler övningar att inspireras av.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.