Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Ericssons dystra 2016

Den första kvartalsrapporten blev en stor besvikelse. Men även fjolåret var svagt för Ericsson. Aktien föll med 15 procent på Stockholmsbörsen. Nu visar det sig att vd:n Hans Vestberg trots detta kunde plocka ut en bonus på 16,2 miljoner kronor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Utanför Ericssons huvudkontor i Kista.
Foto: Ericsson

I maj avslöjar Svenska Dagbladet att Ericssons ledningsgrupp kostat 1,3 miljarder kronor sedan 2010, varav 265 miljoner kronor gått till Hans Vestberg.

Några dagar senare är det dags igen. SvD berättar att Hans Vestbergs resor med privatjeten har kostat 50 miljoner kronor per år. Bland annat har han, tillsammans med kunder, tagit planet till fotbolls-VM och Formel 1. Detta samtidigt som resepolicyn stramats åt för vanliga anställda.

Inte blir det bättre av att Ericssons högste Asienchef plötsligt tvingas lämna bolaget. Enligt SvD:s källor har flera visselblåsare larmat om misstänkt korruption och olämpligt uppträdande.

I mitten på juni kom alarmerande uppgifter om framtida varsel. Enligt vissa källor kan det handla om tiotusentals anställda som ska tvingas sluta. Sedan tidigare pågår ett besparingsprogram på Ericsson, en resultatförbättring på nio miljarder kronor 2017 jämfört med 2014 är inplanerad.

Strax före midsommar kommer nästa smäll när SvD berättar att det amerikanska justitiedepartementet granskar Ericsson för misstänkt korruption. Källor uppger att det bland annat rör Ericssons verksamhet i Kina. Ungefär samtidigt avslöjas att sju personer som är eller har varit anställda på Ericsson har delgivits misstankar om korruption i Grekland.

Om någon hade hoppats på årets andra kvartalsrapport så blir de besvikna. Resultatet är sämre än förväntat och bolaget dubblar sitt sparprogram. Klart är att uppsägningarna kommer att bli omfattande, men var de kommer att ske är fortfarande oklart.

Den första som sägs upp blir vd:n Hans Vestberg. Han går inte lottlös. Totalt uppgår avgångsvederlag och lön under uppsägningstiden till över 28 miljoner kronor.

Enligt uppgifter i SvD är styrelseordförande Leif Johansson näste man på tur att bli av med sitt uppdrag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.