Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nyanlända akademiker hamnar i kläm

Sedan regeringen skärpte asylreglerna riskerar snabbspåren att bli ett slag i luften då nyanlända akademiker tvingas välja mellan att delta i snabbspåren och att få permanent uppehållstillstånd. Vilket krävs för att kunna ta hit sin familj.
Linnea Andersson Publicerad
Jessica Gow / TT
Många nyanlända akademiker som ingår i snabbspåren får bara tillfälligt uppehållstillstånd eftersom snabbspåret inte räknas som en egen försörjning. Jessica Gow / TT

Tanken med regeringens satsning på snabbspår är dels att snabbt få nyanlända i jobb i det yrke de är utbildade inom, dels att minska bristen på arbetskraft inom vissa branscher, framför allt i akademikeryrken. I initiativet ingår representanter från regering, myndigheter samt arbetsmarknadens parter i olika branschgrupper.

Regeringens skärpta asylregler gör dock att den som ingår i ett snabbspår riskerar att mista sin chans att få stanna i Sverige eller att kunna ta hit sin familj, eftersom snabbspåren inte räknas som inkomst. Det rapporterar Sveriges Radio och hänvisar till Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

– Om du väljer att delta i snabbspåret, så försörjer du dig inte själv och därigenom kan du inte få permanent uppehållstillstånd och du kan inte heller få hit din familj om du har en sådan som väntar i något flyktingläger någonstans, säger Ursula Berge, till Ekot.

Anledningen är, enligt henne, att de nya asylreglerna bygger på att en nyanländ ska ta första bästa jobb, oavsett utbildning, för att visa för myndigheterna att man kan försörja sig själv. En ingenjör som vill vara säker på att få stanna i Sverige och att kunna ta hit sin familj, väljer kanske därför att ta jobb som taxichaufför framför att ingå i ett snabbspår för akademiker.

I dag finns tusentals akademiker bland de nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Många av dem finns inom bristyrken, till exempel 1 000 ingenjörer och 2 000 lärare. Unionen ingår i branschgrupperna Byggingenjörer, Energi och elektronik, Vård och hälsa (inklusive apoteksbranschen) samt Skog och lantbruk – samtliga branscher där det råder brist på kompetens.

Snabbspåren pågår i minst ett år. Majoriteten av de nyanlända akademiker som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader, vilket innebär att de inte få hit sin familj eftersom det kräver en anställning.

Enligt Ursula Berge går idén med snabbspåren förlorad eftersom många tvingas ut i jobb som inte kräver högre utbildning.

Regeringens skärpta lagstiftning kritiserades redan i mars av flera myndigheter, bland annat av Arbetsförmedlingen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.