Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nyanlända akademiker hamnar i kläm

Sedan regeringen skärpte asylreglerna riskerar snabbspåren att bli ett slag i luften då nyanlända akademiker tvingas välja mellan att delta i snabbspåren och att få permanent uppehållstillstånd. Vilket krävs för att kunna ta hit sin familj.
Linnea Andersson Publicerad
Jessica Gow / TT
Många nyanlända akademiker som ingår i snabbspåren får bara tillfälligt uppehållstillstånd eftersom snabbspåret inte räknas som en egen försörjning. Jessica Gow / TT

Tanken med regeringens satsning på snabbspår är dels att snabbt få nyanlända i jobb i det yrke de är utbildade inom, dels att minska bristen på arbetskraft inom vissa branscher, framför allt i akademikeryrken. I initiativet ingår representanter från regering, myndigheter samt arbetsmarknadens parter i olika branschgrupper.

Regeringens skärpta asylregler gör dock att den som ingår i ett snabbspår riskerar att mista sin chans att få stanna i Sverige eller att kunna ta hit sin familj, eftersom snabbspåren inte räknas som inkomst. Det rapporterar Sveriges Radio och hänvisar till Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

– Om du väljer att delta i snabbspåret, så försörjer du dig inte själv och därigenom kan du inte få permanent uppehållstillstånd och du kan inte heller få hit din familj om du har en sådan som väntar i något flyktingläger någonstans, säger Ursula Berge, till Ekot.

Anledningen är, enligt henne, att de nya asylreglerna bygger på att en nyanländ ska ta första bästa jobb, oavsett utbildning, för att visa för myndigheterna att man kan försörja sig själv. En ingenjör som vill vara säker på att få stanna i Sverige och att kunna ta hit sin familj, väljer kanske därför att ta jobb som taxichaufför framför att ingå i ett snabbspår för akademiker.

I dag finns tusentals akademiker bland de nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Många av dem finns inom bristyrken, till exempel 1 000 ingenjörer och 2 000 lärare. Unionen ingår i branschgrupperna Byggingenjörer, Energi och elektronik, Vård och hälsa (inklusive apoteksbranschen) samt Skog och lantbruk – samtliga branscher där det råder brist på kompetens.

Snabbspåren pågår i minst ett år. Majoriteten av de nyanlända akademiker som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader, vilket innebär att de inte få hit sin familj eftersom det kräver en anställning.

Enligt Ursula Berge går idén med snabbspåren förlorad eftersom många tvingas ut i jobb som inte kräver högre utbildning.

Regeringens skärpta lagstiftning kritiserades redan i mars av flera myndigheter, bland annat av Arbetsförmedlingen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.