Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här finns jobben

Framöver blir det lättare att få jobb inom de flesta yrkesområden. Särskilt bra möjlighet har bland annat ingenjörer och IT-specialister samt yrkesgrupper inom tjänstesektorn, enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
IT-ingenjörer och specialister har en ljus framtid på arbetsmarknaden. Colourbox

Rapporten, som presenterades under onsdagen, visar på en stark tillväxt av nya jobb inom flera yrkesområden och framför allt inom tjänstesektor, vård och skola, såväl i privat som offentlig sektor.

– Vi ser en fortsatt bred jobbtillväxt, som innebär många jobböppningar för dem som vill in på arbetsmarknaden, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Störst är bristen på arbetskraft, och därmed möjligheten att få jobb, i yrken som kräver högskoleutbildning. Även om det också finns goda jobbchanser inom en del yrken med koppling till gymnasieskolans yrkesförberedande program, som kockar och undersköterskor. Rapporten pekar på vikten av att fullfölja sina gymnasiestudier.  

– Vi ser en fortsatt hård konkurrens om jobben inom många av de yrken som inte kräver någon utbildning. Fullständiga gymnasiebetyg är helt enkelt en förutsättning för att ha goda möjligheter till jobb, säger Håkan Gustavsson.

Läs mer: Lättare att få jobb - men inte för alla

Samtidigt väntas fortsatt hård konkurrens för dem som vill jobba inom kultur, media och design.

Här är det lättast att få jobb 2016 och första halvåret 2017

Yrken på eftergymnasial nivå där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2017:

  • Sjuksköterskor (grundutbildade samt med specialistkompetens)
  • Socialsekreterare
  • Mjukvaru- och systemutvecklare
  • Förskollärare
  • Civilingenjörer, bygg och anläggning
  • Specialpedagoger
  • Läkare
  • IT-arkitekter
  • Lärare i grundskolans senare år
  • VVS-ingenjörer
  • Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker
  • Biståndsbedömare
  • Civilingenjörer, elektronik och teleteknik

Hela listan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.