Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Det här visste du inte om världens lyckligaste land

En väl fungerande arbetsmarknad är en av de viktigaste faktorerna som världens lyckligaste länder har gemensamt. Åtta av tio länder i lyckotoppen har en arbetslöshet på under sju procent.
Linnea Andersson Publicerad
Arbetskamrater ser glada ut och höjer händerna i luften
Medborgarna i länder med en fungerande arbetsmarknad och låg arbetslöshet är lyckligare. Allra lyckligast är danskarna. Foto: Colourbox

Hur nöjda medborgarna är med sina liv är starkt kopplat till hur arbetsmarknaden ser ut i det land man bor. Det skriver Veckans Affärer och hänvisar till ny rankning från OECD-undersökningen The Better Life Index samt Internationella valutafondens arbetslöshetsstatistik.

I de minst lyckliga länderna låg arbetslösheten på 8,5 procent medan den var lägre än sju procent i åtta av tio av de mest lyckliga länderna. Många nordiska länder hamnar på topp tio men Sverige hamnar strax utanför på en tolfte plats.

Förutom jobb var närhet till vänner och familj en viktig faktor för hur lyckligt ett land är. I lyckotoppen hade 90 procent av medborgarna ett väl utvecklat socialt nätverk.

På tredje plats över lyckofaktorer kom god hälsa. Bäst i klassen var Nya Zeeland där nio av tio anser att deras hälsa är god. Snittet bland de 36 länderna som ingick i undersökningen låg på 68 procent.

*Faktarutan visar topp tio lyckligaste länder. Upplevd hälsa anger hur många procent som angett att de är vid "god hälsa". Högkvalitativa nätverk visar hur stor andel som uppger att de "har nära och kära att vända sig till när problem uppstår". Den sammanlagda livskvalitetspoängen har räknats ut tillsammans med 20 andra faktorer.

Världens 10 lyckligaste länder

1. Danmark
Livskvalitetspoäng: 7,5 
Upplevd hälsa: 72,0 procent 
Högkvalitativt nätverk: 95,0 procent 
Disponibel inkomst: 26 491 dollar
Förväntad Livslängd: 80,1 år 

2. Island
Livskvalitetspoäng: 7,5 
Upplevd hälsa: 77,0 procent 
Högkvalitativt nätverk: 96,0 procent
Disponibel inkomst: 23 965 dollar
Förväntad livslängd: 83,0 år 

3. Schweiz
Livskvalitetspoäng: 7,5 
Upplevd hälsa: 81,0 procent
Högkvalitativt nätverk: 96,0 procent
Disponibel inkomst: 33 491 dollar
Förväntad livslängd: 82,8 år

4. Finland
Livskvalitetspoäng: 7,4
Upplevd hälsa: 65 procent
Högkvalitativt nätverk: 95,0 procent
Disponibel inkomst: 27 927 dollar
Förväntad livslängd: 80,7 år

5. Israel
Livskvalitetspoäng: 7,4 
Upplevd hälsa: 80,0 procent
Högkvalitativt nätverk: 87,0 procent
Disponibel inkomst: 22 104 dollar
Förväntad livslängd: 81,8 år

6. Norge
Livskvalitetspoäng: 7,4 
Upplevd hälsa: 76,0 procent 
Högkvalitativt nätverk: 94,0 procent 
Disponibel inkomst: 33 492 dollar 
Förväntad livslängd: 81,5 år

7. Australien
Livskvalitetspoäng: 7,3 
Upplevd hälsa: 85,0 procent
Högkvalitativt nätverk: 92,0 procent
Disponibel inkomst: 31 588 dollar
Förväntad livslängd: 82,1 år

8. Kanada
Livskvalitetspoäng: 7,3
Upplevd hälsa: 89,0 procent
Högkvalitativt nätverk: 92,0 procent 
Disponibel inkomst: 29 365 dollar
Förväntad livslängd: 81,5 år

9. Nederländerna
Livskvalitetspoäng: 7,3 
Upplevd hälsa: 76,0 procent 
Högkvalitativ nätverk: 90,0 procent
Disponibel inkomst: 27 888 dollar
Förväntad livslängd: 81,2

10. Nya Zeeland
Livskvalitetspoäng: 7,3
Upplevd hälsa: 90 procent 
Högkvalitativt nätverk: 94 procent
Disponibel inkomst: 23 815 dollar
Förväntad livslängd: 81,5

Veckans Affärer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.