Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äntligen positiv vändning inom kulturen

Utvecklingen på arbetsmarknaden för kulturarbetare ser försiktigt positiv ut, för första gången på många år. Det visar en prognos från Arbetsförmedlingen Kultur och Media. Men samtidigt ställs nya krav på teknisk kompetens också för kulturens kreatörer.
Gabriella Westberg Publicerad
Staffan Löwstedt/TT
En ljussättares arbetsverktyg på Kungliga Dramatiska teatern. Enligt Arbetsförmedlingen Kultur och Medias prognos krävs alltmer av teknisk kompetens för att få jobb inom kulturbranschen. Staffan Löwstedt/TT
Det råder brist på ljud- och ljustekniker liksom inredningsdesigners och speldesigners. Det är framför allt de yrkeskategorierna som håller upp tältduken i Arbetsförmedlingens prognos över kulturarbetares arbetsmarknad.
 
Myndigheten har intervjuat drygt 300 privata och offentliga arbetsgivare inom kultur- och media över hela landet i årets prognos – den första sedan 2013. 
 
- Det är ett trendbrott vi ser. För första gången ser inte sysselsättningen ut att minska bland kulturarbetare, säger Peter Nofors, analytiker.
 
Spelmarknaden växer snabbt och där råder enligt branschen närmast akut brist på både utvecklare och designers, illustratörer och animatörer. Inte minst är det mobilapparnas spelmarknad som växer och därmed driver efterfrågan på kompetens.
 
Även för teaterproducenter och inspicienter finns en tydlig efterfrågan, även om små, fria teatrar fortfarande har det tufft. De stora institutionerna håller dock ställningarna, enligt Arbetsförmedlingens prognos.
 
-  Dubbla kompetenser fortsätter att efterfrågas allt mer och att sprida sig till fler områden. Samtidigt ser vi också att man inom vissa specifika områden har svårt att finna erfaren personal med rätt kompetens, ett par exempel är teaterproducent och scenmästare, säger Stefan Popovic, chef för Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
 
Det utbildas fortfarande fler journalister än marknaden har behov av. Samtidigt ökar inte arbetslösheten bland journalister i samma takt som redaktionerna skär ner på tjänster, vilket antyder att journalister ändå har relativt lätt att få andra typer av jobb och i mindre grad blir inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
 
Kulturjobben finns generellt sett i storstäderna, och framför allt i Stockholmsregionen – utom för just journalister vars jobbtillfällen ser något ljusare ut utanför storstäderna. Men den som vill jobba som reporter bör även kunna hantera redigering och bild, allra helst rörlig bild, liksom digitala medier – inte minst på de mindre lokala redaktionerna. En uppdaterad multikompetens krävs alltså även där.
 
- De som inte får möjlighet att uppgradera sina kunskaper kommer att se sig förbikörda.
 
För stillbildsfotografer ser arbetsmarknaden fortsatt tuff ut, men även för fotografer ger kompetens inom rörlig bild genast andra möjligheter. Kultursektorn film utvecklas positivt, framför allt tack vare reklamfilmen. För filmarbetare som producerar spelfilm ser Arbetsförmedlingen emellertid andra utmaningar, som att få finansiering och svårigheten för den utan befintligt nätverk inom branschen att alls komma in.
 
Även inom mode krävs en stor multikompetens, men med större krav på mer affärsmässiga kompetenser som sälj och miljötänk liksom varumärkesprofilering, vid sidan av det kreativa.
 
En generell trend på arbetsmarknaden som är särskilt tydlig på kulturområdet är att andelen anställningar sjunker till förmån för egenanställningar och kortare uppdrag.
 
- Vi kan konstatera att arbetsgivarna inom våra branscher är fortsatt restriktiva med att fastanställa, men att de i stället planerar för att ge fler i uppdrag på frilansbasis. Den här trenden har pågått länge och vi kan nu se att den sprider sig till fler områden, säger Stefan Popovic.
 
Det finns särskilt utsatta grupper även på kulturens arbetsmarknad, men avsaknad på gymnasiekompetens är ovanligt hos kulturarbetare som snarare tenderar ha hög akademisk utbildning. Istället består de tre utsatta grupperna på kulturområdet till viss del av människor med utomeuropeisk bakgrund och olika funktionsvariationer men framför allt 55-plussare utan den tekniska multikompetens som krävs i dag. Den gruppen utgör ungefär en tredjedel av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
 
Vad kan Arbetsförmedlingen göra för att förbättra möjligheterna för den gruppen?
- Den här prognosen blir ett viktigt planeringsverktyg för oss. Vi ska nu diskutera med branschråden och våra nätverk och se till att de utbildningar vi erbjuder motsvarar de behov som finns på marknaden.

Här finns kulturjobben!

Inom de här yrkena finns efterfrågan på arbetskraft:

  • Kyrkomusiker
  • Teaterproducenter
  • Teaterinspicienter
  • Scentekniker
  • Ljussättare/-designers
  • Perukmakare

...och här finns överskott på arbetskraft:

  • Journalister
  • Fotografer
  • Konstnärer
  • Dansare
  • Musikalartister
  • Musiker, klassiskt
  • Redigerare

Arbetsförmedlingen Kultur och Media

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.