Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unga otrygga på arbetsmarknaden

En allt större andel unga drar sig för att byta jobb eller vidareutbilda sig, visar en ny undersökning. Men svaret beror på var man bor. Bland unga i södra Sverige är otryggheten betydligt större än bland dem i mellersta Sverige.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Fler unga känner sig otrygga på arbetsmarknaden i dag än tidigare. Men det verkar inte vara lika svårt för unga att få jobb, som många tror, visar undersökningen. Colourbox

Generation jobb, som undersökningen heter, baseras på intervjuer med unga och ger en i många delar mörk bild av ungas syn på arbetsmarknaden. På flera områden tycks den dessutom blivit ännu dystrare.

När motsvarande undersökning gjordes i fjol svarade 49 procent att de tror att det är svårt för unga att få jobb. I år svarar 58 procent på samma sätt. Men det är ingen entydig bild.

Dels blir svaret väsentligt annorlunda när frågan i stället ställs om hur de själva upplever möjligheterna att få jobb. Då är det bara hälften så många, 27 procent, som anser att det är svårt. Dels skiljer sig svaren markant beroende på var man bor; i Stockholm är det bara 17 procent av de unga som svarar att det är svårt att få jobb, i Malmö är det 30 procent.

En hel del av de unga verkar faktiskt ha en hyfsad arbetsmarknad. 33 procent svarar att de kan välja mellan olika jobberbjudanden. Framförallt gäller det kvinnor mellan 27 och 30 år.

I undersökningen har man också ställt frågan om man känner sig trygg på arbetsmarknaden. Med en trygg arbetsmarknad i ryggen vågar man ta risker, utveckla sig och kanske starta eget. Är arbetsmarknaden otrygg drar man sig tvärtom för att byta jobb och vidareutbilda sig.

2014 var det 39 procent som svarade att de kände sig trygga på arbetsmarknaden, i dag är siffran nere på 31 procent. På motsvarande sätt har andelen som känner sig otrygga ökat från 24 till 31 procent. Även här är det stora skillnader beroende på var man bor. I Sydsverige är andelen otrygga nästan dubbelt så stor som i norra Mellansverige.

Så vad tycker man då är mest negativt med arbetsmarknaden? Över hälften (53 procent) anser att det är kraven på arbetslivserfarenhet, en dryg tredjedel (37 procent) pekar på de osäkra anställningarna och en dryg femtedel (23 procent) på bristen på jobb.

Liksom tidigare är det en överväldigande majoritet, 83 procent, som tycker att det är viktigt med ett fast jobb.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av kommunikationsbyrån Insight Intelligence i samarbete med bland annat TCO och Akademikernas a-kassa. 1 000 personer mellan 16 och 30 år har intervjuats under oktober månad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.