Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unga otrygga på arbetsmarknaden

En allt större andel unga drar sig för att byta jobb eller vidareutbilda sig, visar en ny undersökning. Men svaret beror på var man bor. Bland unga i södra Sverige är otryggheten betydligt större än bland dem i mellersta Sverige.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Fler unga känner sig otrygga på arbetsmarknaden i dag än tidigare. Men det verkar inte vara lika svårt för unga att få jobb, som många tror, visar undersökningen. Colourbox

Generation jobb, som undersökningen heter, baseras på intervjuer med unga och ger en i många delar mörk bild av ungas syn på arbetsmarknaden. På flera områden tycks den dessutom blivit ännu dystrare.

När motsvarande undersökning gjordes i fjol svarade 49 procent att de tror att det är svårt för unga att få jobb. I år svarar 58 procent på samma sätt. Men det är ingen entydig bild.

Dels blir svaret väsentligt annorlunda när frågan i stället ställs om hur de själva upplever möjligheterna att få jobb. Då är det bara hälften så många, 27 procent, som anser att det är svårt. Dels skiljer sig svaren markant beroende på var man bor; i Stockholm är det bara 17 procent av de unga som svarar att det är svårt att få jobb, i Malmö är det 30 procent.

En hel del av de unga verkar faktiskt ha en hyfsad arbetsmarknad. 33 procent svarar att de kan välja mellan olika jobberbjudanden. Framförallt gäller det kvinnor mellan 27 och 30 år.

I undersökningen har man också ställt frågan om man känner sig trygg på arbetsmarknaden. Med en trygg arbetsmarknad i ryggen vågar man ta risker, utveckla sig och kanske starta eget. Är arbetsmarknaden otrygg drar man sig tvärtom för att byta jobb och vidareutbilda sig.

2014 var det 39 procent som svarade att de kände sig trygga på arbetsmarknaden, i dag är siffran nere på 31 procent. På motsvarande sätt har andelen som känner sig otrygga ökat från 24 till 31 procent. Även här är det stora skillnader beroende på var man bor. I Sydsverige är andelen otrygga nästan dubbelt så stor som i norra Mellansverige.

Så vad tycker man då är mest negativt med arbetsmarknaden? Över hälften (53 procent) anser att det är kraven på arbetslivserfarenhet, en dryg tredjedel (37 procent) pekar på de osäkra anställningarna och en dryg femtedel (23 procent) på bristen på jobb.

Liksom tidigare är det en överväldigande majoritet, 83 procent, som tycker att det är viktigt med ett fast jobb.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av kommunikationsbyrån Insight Intelligence i samarbete med bland annat TCO och Akademikernas a-kassa. 1 000 personer mellan 16 och 30 år har intervjuats under oktober månad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.