Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Facklig databas för framtida forskning

Ingen kommer undan digitaliseringen, inte heller fackförbund och forskare. Facken blir alltmer verksamma på nätet och i sociala medier. Forskare har därför tagit initiativ till en ny databas som ska samla digitalt material för framtida forskning om facket.
Linnea Andersson Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm är viktigt, men för framtida forskning är även en digital databas nödvändigt. Fredrik Sandberg / TT

Förutsättningarna för att forska på fackföreningsrörelsen har ändrats i och med att allt mindre material om facken arkiveras på det traditionella, fysiska sättet och att nästan inget av det digitala materialet arkiveras.

För att det ska vara möjligt att forska om svenska fackföreningar i framtiden har forskare vid Uppsala universitet därför tagit initiativet till forskningsprojektet ”Fackföreningsrörelsens digitala omvandling”. Projektet ska ladda ner material från fackförbundens hemsidor och flöden i sociala medier för långsiktig arkivering i en databas, som är den första i sitt slag.

De redan existerande arkiven är avgörande för historisk forskning medan den nya databasen behövs för att i framtiden se vilka tendenser som påverkade vår tids fackförbund.

– Tack vare arkiven vet vi till exempel mycket om hur fackföreningsrörelsen stod upp mot nazismen på 1930-talet. Framtidens forskare kommer på liknande sätt att vilja söka kunskap om hur den svenska fackföreningsrörelsen hanterade de högerextrema rörelser som nu på 2010-talet växer sig allt starkare, säger Jenny Jansson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, i en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.