Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Jari Kaivo-oja är forskningschef och professor vid Finlands Future Research Center vid Turku School of Economincs. Han är författare till flera böcker om den utveckling som följer med digitalisering, automatisering och robotisering, bland annat Winning in the Age of Bohonomics där han och medförfattaren Cristina Andersson utvecklar sina idéer om hur vi kan skapa en bättre värld genom att utveckla oss som människor och robotarna som våra samarbetspartners.
- Jag tror verkligen på människans kreativitet. Det är där vi har vår chans att uppfinna nya jobbtillfällen och inte passiviseras av digitaliseringen, säger han.
Dagens hipsters tänker alldeles för lite på robotarna och vad automatiseringen i arbetslivet innebär, menar Jari Kaivo-oja och lyfter kreativitet och kritiskt tänkande som de två enskilt viktigaste aktiviteterna för morgondagens arbetsmarknad.
- Glöm gymmet! Träna hjärnan istället, säger han.
Här ger han några tips på hur individen och samhället kan ställa om för att frodas vid sidan av, istället för att trampas ned av robotarna.
Gör så här:
För att vi alls ska ha någon arbetsmarknad i framtiden behövs vissa anpassningar i samhället, när många av våra tidigare arbetsuppgifter automatiseras. Här är några av de Jari Koivo-oja tror är viktigast:
Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet.
Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.
Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.
Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare. 13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.
