Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionen spår god tillväxt

Hushållens höga konsumtion fortsätter att driva svensk ekonomi. Det visar Unionens konjunkturprognos, som bygger på uppgifter från 454 Unionenklubbar. Viktigast för företagens tillväxt uppges vara väl utbyggd IT-infrastruktur och energiförsörjning.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Sverige har vind i seglen, enligt Unionens konjunkturprognos. Men Sverige är en liten båt på ett stort hav, där flera faror lurar. Colourbox

Rapporten Vind i seglen - men i oprickad farled bygger på Unionens Branschbarometer, med svar från 454 klubbar på företag med drygt 420 000 anställda i Sverige. Den visar att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar, från 7,5 till 7,3 procent 2016. Men samtidigt fortsätter polariseringen på arbetsmarknaden.

- Det stora problemet med en dåligt fungerande matchning finns ändå kvar. Kontinuerlig kompetensutveckling för de anställda är en fråga som blir allt mer akut i takt med att teknikutvecklingen accelererar. Arbetsmarknadens parter måste hitta lösningar tillsammans med regeringen, säger Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen.

På en nationell nivå är det på kort sikt främst en befarad bostadsbubbla som oroar, med eventuella förändringar av ränteavdrag och införande av amorteringskrav.

- Här behövs ett långsiktigt, trovärdigt regelverk så att hushållen vet vad som gäller.

På lite längre sikt finns också en oro kring digitaliseringen som förväntas påverka omkring hälften av alla jobb och då även fördjupa inkomstklyftorna.

Den snabba teknikutvecklingen kräver också en väl utbyggd IT-infrastruktur. I Branschbarometern svarar klubbarna att den digitala infrastrukturen och energiförsörjningen är de absolut viktigaste för fortsatt tillväxt. Den fysiska infrastrukturen, järnvägen, hamnar och tillgång till bostäder, upplevs som de största hindren för industrin i dag.

- IT-infrastrukturen påverkar alla företag. Om järnvägarna och hamnarna inte räcker till slår det mot bas- och tillverkningsindustrin, men IT påverkar alla, säger Lars Jagrén.

Unionens prognos visar, som andra, att tillväxten i omvärlden skakat till ordentligt av Kinas inbromsning och de andra så kallade BRISCT-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Sydafrika, Kina och Turkiet) vars tidigare så snabba tillväxt har saktat in. Kinas broms påverkar också de stora råvaruländerna. Återhämtningen inom Europa och USA ångar däremot på utan större dramatik, enligt Unionen, vilket möjliggör att den svenska nettoexporten kan stiga.

Konsumentpriserna (KPI) förväntas också stiga vilket innebär att Riksbankens inflationsmål kommer närmare och sannolikt kan passeras under 2017, menar Unionens prognosmakare, om också räntorna går upp.

Unionens prognos

Unionen spår att Svensk BNP växer med 3,1 procent i år och 3,2 procent 2016.

Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar - från 7,5 till 7,3 procent.

Konsumentprisindex går uppåt till 1,1 2016, och 1,5 om man räknar bort energi och räntepåslag.

Riksbankens inflationsmål kan passeras 2017 om räntorna går upp.

Ta del av rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”