Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bra att jobba hemifrån – för vissa

Att jobba hemifrån är populärt, inte minst hos dem som pendlar till jobbet. Men att distansarbeta är inget som passar alla, visar ny forskning. Du ska ha rätt arbetsuppgifter, jobba i rätt organisation och inte minst – ha rätt karaktär.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Med god självdisciplin och rätt arbetsverktyg kan hemmajobb leda till flera fördelar. Colourbox

Även om de flesta verkar ha en positiv syn på distansarbete har forskningen hittills inte visat på några särskilda för- eller nackdelar. De studier som finns har gjorts inom olika branscher och definierat ”distansarbete” på olika sätt. Men nu har amerikanska forskare jämfört tidigare studier och kommit fram till både plus och minus med att jobba hemma.

Enligt forskarna associerar anställda möjligheten att jobba hemifrån med ökad jobbtillfredsställelse, större engagemang för organisationen man jobbar i, högre arbetsprestation samt mindre stress och utmattning.

Men hos den som tillbringar största delen av sin arbetstid utanför kontoret finns risken att hen känner sig utanför och isolerad från sina kollegor och att kunskapsutbytet mellan dem minskar. Att jobba hemifrån riskerar också att sudda ut gränsen mellan familjelivet och arbetet och leda till att anställda fortsätter jobba när arbetsdagen egentligen är slut.

Läs mer: 10 punkter för hemmajobbaren

Att jobba utanför den egentliga arbetsplatsen kan vara bra för arbetstagare, speciellt om organisationen underlättar distansarbete. Det är därför viktigt att det är tydligt under vilka omständigheter det passar att jobba hemma och hur ens arbetsinsats utvärderas när man inte är på kontoret. Arbetsgivare bör också se till att de anställda har tillgång till rätt teknik för att förenkla deras arbete och för att de ska kunna hålla kontakt med arbetskamraterna.

Flest fördelar verkar distansarbete leda till när det praktiseras i måttlig grad. Medarbetare med självständigt arbete, med större kontroll över när de kan jobba hemma och över egna deadlines, drar större nytta av att arbeta hemifrån än andra.

Däremot är distansjobb ett sämre val för den som har problem med självdisciplinen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.