Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Pappa förlorar mest på att vabba

Föräldrar förlorar ekonomiskt på att vara hemma med sina sjuka barn, både tillfälligt och på lång sikt. Allra störst är sambandet mellan lön och vab bland pappor som vabbar mycket, enligt en rapport från IFAU.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att arbetsgivare har andra förväntingar på pappor än på mammor kan vara en orsak till att män förlorar mer på att vabba än kvinnor. Colourbox

Föräldrar som är hemma med tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn förlorar drygt 20 procent av sin inkomst, och ännu mer om deras inkomst överstiger inkomsttaket i försäkringen. Men vabbandet får ekonomiska konsekvenser även på lång sikt och påverkar löneutvecklingen negativt. Det visar en ny rapport från IFAU där man undersökt om mammors och pappors lön hänger samman med tidigare vab-uttag.

Både pappor och mammor som vabbar mycket har en sämre löneutveckling jämfört med pappor och mammor som har ett lågt uttag av vab. Skillnaden är dock större bland papporna än bland mammorna.

Vad som klassas som ”mycket” skiljer sig dock åt mellan könen. Männen som enligt studien har ett högt vab-uttag och som tjänar mindre än andra fäder, tar ut betydligt mindre vab än kvinnor som har ett högt vab-uttag jämfört med andra mödrar.

Enligt Katarina Boye, sociologen bakom rapporten, kan det tyckas förvånande att män förlorar mer på att vabba, särskilt som pappor är hemma med barnen mycket mindre än mammor. Att sambandet mellan vab och lägre lön är starkare bland pappor än mammor kan bero på att arbetsgivare har andra förväntningar på papporna än på mammorna.

– Då de flesta mammor är hemma från jobbet ganska mycket för att ta hand om barn så förväntar sig arbetsgivare detta beteende från alla mammor. En pappa som vabbar mycket beter sig däremot inte som förväntat. Hans arbetsgivare kan då tolka hans beteende som ett tecken på lågt intresse för arbetet – oavsett hur intresserad just den här pappan faktiskt är av sitt jobb, säger Katarina Boye i ett pressmeddelande från IFAU.

En annan möjlig förklaring kan, enligt rapportförfattaren, vara att föräldrar med välbetalda jobb är mindre benägna än andra att ta ut vab på grund av förhållanden som de arbetar under. Dels förlorar de mer ekonomiskt på att vabba, dels har de ofta jobb som kräver mycket ansvar och närvaro. Det vill säga att jobbet inklusive lönen påverkar vab-uttaget i stället för tvärtom.

Som Kollega skrivit tidigare visar Unionens senaste vab-rapport att det är vanligare bland chefer än andra att deras partner vabbar. Män är oftare chefer och sitter oftast på de ledande positionerna.

Unionens undersökning visar också att 70 procent väljer att vobba (att jobba hemifrån samtidigt som du vårdar sjukt barn) för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter annars.

Om rapporten

Rapporten bygger på studier av uttaget av vab och lön bland ca 23 000 kvinnor och män som fick sitt första barn 1994. Föräldrarna har sedan följts under 13 år efter barnets födselse, till och med 2007. Studien mäter lönen vid en viss tidpunkt med kontroll för lönen året innan barnet föddes.

I studien har man jämfört mammor med mammor och pappor med pappor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.