Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Pappa förlorar mest på att vabba

Föräldrar förlorar ekonomiskt på att vara hemma med sina sjuka barn, både tillfälligt och på lång sikt. Allra störst är sambandet mellan lön och vab bland pappor som vabbar mycket, enligt en rapport från IFAU.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att arbetsgivare har andra förväntingar på pappor än på mammor kan vara en orsak till att män förlorar mer på att vabba än kvinnor. Colourbox

Föräldrar som är hemma med tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn förlorar drygt 20 procent av sin inkomst, och ännu mer om deras inkomst överstiger inkomsttaket i försäkringen. Men vabbandet får ekonomiska konsekvenser även på lång sikt och påverkar löneutvecklingen negativt. Det visar en ny rapport från IFAU där man undersökt om mammors och pappors lön hänger samman med tidigare vab-uttag.

Både pappor och mammor som vabbar mycket har en sämre löneutveckling jämfört med pappor och mammor som har ett lågt uttag av vab. Skillnaden är dock större bland papporna än bland mammorna.

Vad som klassas som ”mycket” skiljer sig dock åt mellan könen. Männen som enligt studien har ett högt vab-uttag och som tjänar mindre än andra fäder, tar ut betydligt mindre vab än kvinnor som har ett högt vab-uttag jämfört med andra mödrar.

Enligt Katarina Boye, sociologen bakom rapporten, kan det tyckas förvånande att män förlorar mer på att vabba, särskilt som pappor är hemma med barnen mycket mindre än mammor. Att sambandet mellan vab och lägre lön är starkare bland pappor än mammor kan bero på att arbetsgivare har andra förväntningar på papporna än på mammorna.

– Då de flesta mammor är hemma från jobbet ganska mycket för att ta hand om barn så förväntar sig arbetsgivare detta beteende från alla mammor. En pappa som vabbar mycket beter sig däremot inte som förväntat. Hans arbetsgivare kan då tolka hans beteende som ett tecken på lågt intresse för arbetet – oavsett hur intresserad just den här pappan faktiskt är av sitt jobb, säger Katarina Boye i ett pressmeddelande från IFAU.

En annan möjlig förklaring kan, enligt rapportförfattaren, vara att föräldrar med välbetalda jobb är mindre benägna än andra att ta ut vab på grund av förhållanden som de arbetar under. Dels förlorar de mer ekonomiskt på att vabba, dels har de ofta jobb som kräver mycket ansvar och närvaro. Det vill säga att jobbet inklusive lönen påverkar vab-uttaget i stället för tvärtom.

Som Kollega skrivit tidigare visar Unionens senaste vab-rapport att det är vanligare bland chefer än andra att deras partner vabbar. Män är oftare chefer och sitter oftast på de ledande positionerna.

Unionens undersökning visar också att 70 procent väljer att vobba (att jobba hemifrån samtidigt som du vårdar sjukt barn) för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter annars.

Om rapporten

Rapporten bygger på studier av uttaget av vab och lön bland ca 23 000 kvinnor och män som fick sitt första barn 1994. Föräldrarna har sedan följts under 13 år efter barnets födselse, till och med 2007. Studien mäter lönen vid en viss tidpunkt med kontroll för lönen året innan barnet föddes.

I studien har man jämfört mammor med mammor och pappor med pappor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Sju korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Kollega listar sju korta utbildningar som kan ge ett bra jobb.
David Österberg Publicerad 8 september 2025, kl 06:00
Personer i ett klassrum
Här är sju yrken som inte kräver högskoleutbildning – men ändå ger hög lön. Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor. Colourbox

Vill du ha ett jobb med hög lön, men gå en kort utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är max två år långa – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Medianlönen är hämtad från Unionens statistik över marknadslöner 2024.

Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden.

 

1. IT-säkerhetsspecialist

Medianlön: 55 000.

Gör: Utformar IT-säkerhetssystem, identifierar potentiella hot, testar säkerhetslösningar.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola men finns också som universitetsutbildning.

 

2. Transportledare

Medianlön: 37 650.

Gör: Planerar transporter, väljer transportmedel, gör kostnadskalkyler.

Utbildning: 1,5-2 år på yrkeshögskola.

 

3. Fastighetsförvaltare

Medianlön: 46 850.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

4. CAD-konstruktör

Medianlön: 40 500.

Gör: Skapar modeller och ritningar. Utvecklar och tillverkar produkter inom flera olika områden.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

5. HR-assistent

Medianlön: 38 390. 

Gör: Arbetar med personaladministration, hanterar anställningskontrakt, hjälper till vid rekryteringar, organiserar utbildningar.

Utbildning: Allt från några månader hos privata utbildningsföretag till drygt en termin på Komvux.

 

6. UX-designer

Medianlön: 49 000.

Gör: Arbetar med användarnas upplevelse av en digital produkt. Designar gränssnitt och förbättrar produkten utifrån användarupplevelser.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

7. Inköpare

Medianlön: 40 800.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

Fotnot: Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Medianlön är den mittersta lönen när alla löner har sorterats i storleksordning. Snittlönen är 41 600 kronor.