Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Pappa förlorar mest på att vabba

Föräldrar förlorar ekonomiskt på att vara hemma med sina sjuka barn, både tillfälligt och på lång sikt. Allra störst är sambandet mellan lön och vab bland pappor som vabbar mycket, enligt en rapport från IFAU.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att arbetsgivare har andra förväntingar på pappor än på mammor kan vara en orsak till att män förlorar mer på att vabba än kvinnor. Colourbox

Föräldrar som är hemma med tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn förlorar drygt 20 procent av sin inkomst, och ännu mer om deras inkomst överstiger inkomsttaket i försäkringen. Men vabbandet får ekonomiska konsekvenser även på lång sikt och påverkar löneutvecklingen negativt. Det visar en ny rapport från IFAU där man undersökt om mammors och pappors lön hänger samman med tidigare vab-uttag.

Både pappor och mammor som vabbar mycket har en sämre löneutveckling jämfört med pappor och mammor som har ett lågt uttag av vab. Skillnaden är dock större bland papporna än bland mammorna.

Vad som klassas som ”mycket” skiljer sig dock åt mellan könen. Männen som enligt studien har ett högt vab-uttag och som tjänar mindre än andra fäder, tar ut betydligt mindre vab än kvinnor som har ett högt vab-uttag jämfört med andra mödrar.

Enligt Katarina Boye, sociologen bakom rapporten, kan det tyckas förvånande att män förlorar mer på att vabba, särskilt som pappor är hemma med barnen mycket mindre än mammor. Att sambandet mellan vab och lägre lön är starkare bland pappor än mammor kan bero på att arbetsgivare har andra förväntningar på papporna än på mammorna.

– Då de flesta mammor är hemma från jobbet ganska mycket för att ta hand om barn så förväntar sig arbetsgivare detta beteende från alla mammor. En pappa som vabbar mycket beter sig däremot inte som förväntat. Hans arbetsgivare kan då tolka hans beteende som ett tecken på lågt intresse för arbetet – oavsett hur intresserad just den här pappan faktiskt är av sitt jobb, säger Katarina Boye i ett pressmeddelande från IFAU.

En annan möjlig förklaring kan, enligt rapportförfattaren, vara att föräldrar med välbetalda jobb är mindre benägna än andra att ta ut vab på grund av förhållanden som de arbetar under. Dels förlorar de mer ekonomiskt på att vabba, dels har de ofta jobb som kräver mycket ansvar och närvaro. Det vill säga att jobbet inklusive lönen påverkar vab-uttaget i stället för tvärtom.

Som Kollega skrivit tidigare visar Unionens senaste vab-rapport att det är vanligare bland chefer än andra att deras partner vabbar. Män är oftare chefer och sitter oftast på de ledande positionerna.

Unionens undersökning visar också att 70 procent väljer att vobba (att jobba hemifrån samtidigt som du vårdar sjukt barn) för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter annars.

Om rapporten

Rapporten bygger på studier av uttaget av vab och lön bland ca 23 000 kvinnor och män som fick sitt första barn 1994. Föräldrarna har sedan följts under 13 år efter barnets födselse, till och med 2007. Studien mäter lönen vid en viss tidpunkt med kontroll för lönen året innan barnet föddes.

I studien har man jämfört mammor med mammor och pappor med pappor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet