Både män och kvinnor stannar hemma från jobbet i högre grad under fotbollsmästerskap än annars. Colourbox
En vanlig vecka under juni och juli uppgår risken för att vi ska vara borta under någon eller några dagar till 17 procent. Är det däremot VM eller EM i fotboll ökar risken för korttidsfrånvaro till 25 procent, enligt SCB som undersökt åren 1993-2014.
Allra mest ökar risken för sjukfrånvaro och uttaget av föräldraledighet eller vab. Sannolikheten för kortvarig sjukfrånvaro är 46 procent högre, medan den för föräldraledighet eller vab ökar med 52 procent.
Att det i första hand skulle vara män som håller sig hemma när det är fotboll visar sig vara en tveksam sanning. Skillnaden mellan könen är relativt liten, enligt SCB.
SCB har också synat frånvaron under OS och konstaterar att det inte finns motsvarande samband mellan sjukfrånvaro och sport när det gäller sommar-OS. Däremot ökar sannolikheten för semesterfrånvaro under vinter-OS, som hålls i februari.
SCB:s undersökning visar även hur frånvaron från jobbet såg ut 2014. Den överenskomna arbetstiden låg på 36,7 timmar per vecka. Den faktiska arbetstiden var dock bara 30,1 timmar i snitt. Den absolut största frånvaroanledningen var semester, därefter följer sjukfrånvaro och föräldraledighet. Sjukfrånvaron har minskat för båda könen sedan 2000, för män med 18 procent och kvinnor med 30 procent.
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne
Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.
Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.
Hundträningen ger både motion och återhämtning
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.
Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.
– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.
– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.
Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.
Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja
När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.
Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.
– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.
Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar
Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.
Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.
– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.
Regler för friskvårdsbidrag
• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.
• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.
• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.
• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.
• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.
• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.
• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.
