Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Finska fack i protest mot lagförslag

På fredag kommer de finska facken att genomföra en gemensam protestaktion mot ett nytt lagförslag. Det gäller ett åtgärdspaket med tvingande lagstiftning som bland annat innebär skärpt sjukkarens, förkortad semester och sänkt ersättning för söndagsjobb. Ett förslag som stryper avtalsfriheten, menar facken.
Gabriella Westberg Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Järnvägsstationen i Helsingfors, intill det torg där de finska facken uppmanar till demonstration på fredag förmiddag. Jonas Ekströmer/TT

Klockan 11 på fredag den 18 september kommer de finska tjänstemannafacken Akava och STTK samt arbetarorganisationen FFC att hålla en demonstration på Järnvägstorget i Helsingfors, till försvar för parternas rätt att fritt komma överens om arbets- och tjänstevillkor och motsätta sig regeringens ensidiga beslut om att försvaga löntagarnas arbetsvillkor.

Regeringens uttalade syfte med de föreslagna åtgärderna, som till vissa delar liknar de reformer Sverige genomförde på 90-talet,  är att stärka Finlands konkurrenskraft. Men enligt de finska facken strider paketet mot grundlagen och innebär att regeringen kör över avtalsfriheten genom att lagstifta i frågor som normalt varit parternas att göra upp om.

Såväl Akava som STTK menar att det blir arbetsgivarnas villkor som får styra arbetsmarknaden framöver, om lagförslaget går igenom. Även de nordiska facken, NFS, där bland annat TCO, LO och Saco finns representerade, har uttryckt kritik mot det finska lagförslaget.

”Den nordiska fackföreningsrörelsen konstaterar, att om de förslag till försämringar i arbetslivet som Finlands regeringen föreslår genomförs, kommer det att ha oförutsägbara konsekvenser förutom för det finska samhället, också mer utbrett i Norden. Finlands regering inskränker parternas fria förhandlingsrätt, vilket är oacceptabelt”, skriver NFS i ett uttalande på hemsidan.

Finansminister Alexander Stubb (Samlingspartiet) säger till Yle att han inte är förvånad av responsen på lagförslaget, men menar också att reformerna är ofrånkomliga.

- Vi borde ha genomfört de här förändringarna för länge sedan, säger han till Yle.

I Sverige gäller i dag liknande regler om sjuklön som föreslås i Finland, med en karensdag följt av en period med 80 procent av lönen. Sjuklöneperioden är dock 14 dagar i Sverige, sju dagar enligt det finska förslaget.  

Någon söndagsersättning finns inte i Sverige, men i flera kollektivavtal finns överenskommelser om olika former av OB-ersättning för såväl kvällar som helger, eller ”ersättning för arbete på förskjuten arbetstid”, som det heter i Unionens kollektivavtal.

Följ de finska fackens demonstration här

Detta innebär förslaget

  • De röda dagarna Trettondagen och Kristihimmelsfärdsdagen blir lediga dagar utan lön.
     
  • En oavlönad karensdag införs vid sjukdom som efterföljs av 7 dagar då 80 procent av lönen utbetalas.
     
  • Övertidsersättning minskar med 50 procent, söndagsersättningen sänks från 100 procent till 75 procent, Socialskyddsavgiften, motsvarande den svenska sjukförsäkringsavgiften, för privata arbetsgivare sänks med 1,72 procentenheter och semester för offentligt anställda förkortas från 38 dagar till 30 dagar.
     
  • Regeringen vill också förbättra tryggheten för uppsagda, så att man utöver lönen för uppsägningstiden får omskolning eller sysselsättningsåtgärder.
     
  • Rätten till "arbetshälsovård", motsvarande Företagshälsan, förlängs vid uppsägning.
     
  • Företag kommer också att få en ersättning på 2 500 euro för föräldralediga som återvänder till jobbet.

STTK, NFS

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Attacker mot facket i Ukraina

Den ukrainska regeringen har beslagtagit Fackföreningarnas hus i Kiev. Tidigare i år fängslades landets högsta facktopp Hryhorii Osovyi och Unionen såväl som den globala fackföreningsrörelsen fördömer attackerna mot facken i Ukraina.
Johanna Rovira Publicerad 11 juni 2025, kl 15:29
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU.
Den ukrainska regeringen har tidigare i år fängslat landets högsta facktopp Hryhorii Osovyi (bilden). Förra veckan togs även fackföreningarnas hus i Kiev i beslag. Foto: Noa Söderberg.

I början av april greps Hryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens  i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare. 

Väldsfacket  ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat  Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev. 

I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden. 

Ukrainska facket behöver stöd

Martin Jefflén, Unionen
Martin Jefflén. Foto: Virginie Nguyen/TT

Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina. 

Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen. 

Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog. 

Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande. 

– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén. 

Världsfacket (ITUC)

Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.