Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann strid om allmän visstid

Får man använda anställningsformen allmän visstid? Nej, inte enligt ett kollektivavtal för tjänstemän i mediabranschen. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom som kan få betydelse för hundratals anställda i medieföretag.
Lina Björk Publicerad
Kollega
Arbetsdomstolen har beslutat att ett tidningsförlag i Umeå ska betala skadestånd till en reporter som varit visstidsanställd tre gånger på raken, samt till Unionen för brott mot kollektivavtalet. Kollega

Unionen kommer nu att gå ut brett till alla sina klubbar och fråga dem om de har medlemmar med allmän visstidsanställning. Om så är fallet ska man begära att de ses som tillsvidareanställningar.

- Om du är osäker på vilken typ av anställning du har eller om du berörs av det här kollektivavtalet ska du titta i ditt anställningsavtal. Har du inget ska du fråga efter ett, det har du rätt till. Om det visar sig att du har den här anställningsformen så ska du vända dig till ditt regionkontor eller klubb för att få hjälp, säger Elin Svensson, som är central ombudsman på Unionen.

Man vet inte exakt hur många medlemmar som har anställningsformen allmän visstid och berörs av domen. Men Unionen förbereder redan nu klubbar och regionkontor på frågor som kan komma.

- Huvudregeln är att medlemmarna ska få en tillsvidareanställning och att begränsa användandet av visstidsanställningar av flera anledningar: det finns ett bättre anställningsskydd, du kan planera din framtid och låna pengar på banken, men har också rätt till omställningsskydd om du blir av med jobbet. Vi är väldigt glada över den här domen eftersom den visar att vi hade rätt i vår tolkning.

Domen handlar om en reporter som anställdes på ett tidningsförlag i Umeå tre gånger med anställningsformen allmän visstid. Arbetsgivare kan stapla visstidsanställningar på varandra och inte ange skäl till varför anställningen måste vara begränsad. Men lagen är dispositiv, vilket innebär att fack och arbetsgivare kan välja andra anställningsformer i kollektivavtal.

Reportern gick på Unionens avtal, som inte tillåter anställningsformen. Nu har Arbetsdomstolen satt kollektivavtalets regler framför lagen, vilket tvingar tidningsförlaget att betala 40 000 kronor till reportern och 80 000 kronor till Unionen i skadestånd för kollektivavtalsbrott.

- Domen visar att kollektivavtalet är ett viktigt regleringsinstrument på arbetsmarknaden med kraft att påverka anställningsvillkor för medlemmarna, säger David Hellman, som är förbundsjurist på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.