Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Rätt avskeda chef som godkände egen övertid

Platschefen attesterade sina egna tidrapporter trots att hon inte hade rätt till det. Därmed hade företaget rätt att avskeda henne, enligt en dom i Arbetsdomstolen. Tre av sju ledamöter håller dock inte med.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Colourbox

Hade den kvinnliga platschefen rätt att själv registrera och attestera sina tidrapporter? Det var själva grundfrågan i en tvist mellan Unionen och ett industriföretag i Västsverige, som nu avgjorts i Arbetsdomstolen, AD.

Kvinnan tillträdde som platschef i januari 2014 och fick under våren en markant ökad arbetsbelastning. Hon arbetade allt mer övertid, både på kontoret och i hemmet. Sammanlagt registrerade – och attesterade – hon 219 timmar i övertid. I juni avskedade bolaget kvinnan med motiveringen att hon medvetet registrerat icke arbetad och ej beordrad övertid, samt att hon i strid med bolagets instruktioner själv attesterat sina tidrapporter.

Unionen var dock av en annan uppfattning. Enligt förbundet har platschefen haft en överenskommelse med bolagets huvudägare och vd som avviker från den normala attestordningen. Den innebar att hon själv skulle attestera sina tidsrapporter och vd i efterhand skulle godkänna detta då han besökte kontoret. Detta skedde också vid två tillfällen men efter en konflikt med platschefen och övriga delägare slutade vd:n helt enkelt att komma till kontoret och därmed även godkänna attesteringen. Huvudägaren förnekar att det funnits en sådan överenskommelse.

Nu har saken avgjorts i Arbetsdomstolen. Domen slår fast att det fanns grund att avskeda kvinnan. Enligt domslutet har platschefen medvetet attesterat sina egna tidrapporter i strid med bolagets instruktioner utan en uttrycklig tillåtelse eller tyst accept från företaget. Hon har därmed grovt åsidosatt sina skyldigheter mot bolaget.

Men domstolen var minst sagt oenig. Tre av AD:s sju ledamöter, däribland ordföranden, anser inte det var rätt att hon förlorade jobbet. Att AD:s ordförande intar en skiljaktig ståndpunkt är mycket ovanligt.

Ordförande och de två ledamöterna anser det styrkt att det faktiskt fanns en överenskommelse om en alternativ attestordning och att kvinnan därmed inte attesterat sina egna tidrapporter i strid med bolagets instruktioner. Eftersom att vd:n signerat två tidrapporter för januari och februari i efterhand finner man det ologiskt att han skulle ha gjort så om de inte hade kommit överens om denna ordning.
De finner inte heller det styrkt att platschefen har efterregistrerat övertid för tid då hon i själva verket inte har arbetat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.