Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Yttrandefrihet på SVT prövas i AD

För två år sedan skrev Unionenmedlemmen Mikael Wadström på Facebook om var han ansåg att ett blivande kontor borde placeras. Om han hade rätt att göra det eller inte är nu en fråga i Arbetsdomstolen, som har att ta ställning till om Wadströms arbetsgivare, SVT, brutit mot kollektivavtalet och hur långt yttrandefriheten sträcker sig.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Dagens förhandling i Arbetsdomstolen rörde Unionens stämning mot SVT efter att en anställd förflyttats på grund av ett uttalande på Facebook. Kollega

Mikael Wadström hade jobbat som reporter och programledare för Östnytt på Sveriges television i 23 år, när han en dag för två år sedan kallas in till chefen och får veta att han agerat olämpligt. Det olämpliga består i att han på Facebook skrivit att det planerade regionkommunkontoret i Östergötland bör placeras i Norrköping och inte i Linköping.

- Ursprungligen hade jag skaffat Facebook för att följa mina barnbarn men efter ett möte på jobbet, där det med all önskvärd tydlighet framgick att vi skulle engagera oss i sociala medier, försökte jag bli mer aktiv och hade precis fått 211 vänner, berättar Mikael Wadström.

- Som Norrköpingsbo var jag i högsta grad engagerad i kontorets placering, men jag trodde att jag fortsatte diskussionen i en chattråd som bara mina vänner kunde se. Hade jag vetat att tråden var offentlig hade jag kanske varit mindre vass i formuleringarna.

Fast det är inte formuleringarna i sig som utgör problem för Wadströms arbetsgivare, utan det faktum att han engagerat sig offentligt. Wadström fick hjälp att plocka bort inlägget efter första mötet och trodde saken var utagerad fastän han stördes över att arbetsgivaren lagt sig i något han gjort på sin fritid. Men någon vecka senare blir han inkallad igen och får en skriftlig reprimand samt beskedet att han inte får arbeta som programledare förrän efter valet 2014. Inte heller ska han få göra några reportage med politisk bäring.

- De ansåg att jag kompromoterat SVT. Jag vägrade skriva under erinran eftersom jag tyckte det var vansinne efter 23 års prickfri tjänst. Tiden efteråt var trist – och ensam. Många på företaget har anledning att akta sig för den som står i onåd hos cheferna, berättar Mikael Wadström i rätten.

- SVT har tydliga och omfattande regler avseende opartiskhet och Wadström har genom att skriva inlägget agerat i strid mot de riktlinjer som finns. Vi menar att han offentliggjort sin uppfattning i en politisk och kontroversiell fråga, säger SVT:s ombud arbetsrättsjuristen Karolina Sjöberg under första rättegångsdagen.

Huruvida kontorets placering var politisk och kontroversiell, eller möjligtvis en valfråga, blev föremål för en del diskussion i AD. Inget politiskt parti har drivit frågan och Unionen hävdar att frågan knappast är särskilt kontroversiell. Gun Karlsson, Unionens klubbordförande på SVT fick i AD frågan om det blivit någon reaktion efter Mikael Wadströms Facebookinlägg:

- Det var ingen storm överhuvudtaget i den frågan. Det enda stället det stormade på var i chefsleden på SVT och den stormen handlade om Mikaels agerande, inte själva sakfrågan, svarar Gun Karlsson som också förklarar att Wadströms Facebookinlägg enligt henne inte strider mot någon av SVT:s policys och public serviceavtalet.

Unionen hävdar tvärtom att det är SVT:s agerande som strider mot avtalet. Unionens förbundsjurist Lars Åström menar att SVT agerat illojalt genom att ge Wadström en erinran och omplacera honom.

- Mikael Wadström är journalist, han har rätt att delta i offentlig debatt, ja han är nästan skyldig att delta enligt Europakonventionen. På vilket sätt har hans agerande skadat SVT? Arbetsgivaren har inte ens påstått att man fått några påpekanden utifrån.

I många kollektivavtal finns det tydligt inskrivet att det ska finnas en ömsesidig lojalitet mellan arbetstagare och arbetsgivare, dock inte i SVT:s avtal. Unionen menar ändå att SVT-avtalets rader om ömsesidig hänsyn och respekt är synonyma med lojalitetsparagrafen.

SVT hävdar å sin sida att formuleringen bara handlar om respekt medarbetare sinsemellan samt mellan chefer och medarbetare och att skrivningen därmed inte är skadeståndsgrundande.

- Oj då. Då förstår jag inte alls varför det står med i kollektivavtalet, där allt är skadeståndsgrundande och inte i en policy? Sade Bo Hallberg, avtalsexpert på Unionen som kallats in för att förklara hur man diskuterade när avtalet skrevs.

- 2007 kom regeln om ömsesidig lojalitet in i avtalet om än formulerat i andra ord - jag har sett formuleringen om hänsyn och respekt som analog med ömsesidig lojalitet och det var även det som sades i förhandlingarna.

Det omtvistade regionkommunalkontoret är numera inrättat i Linköping och Mikael Wadström har hunnit gå i pension. Men rättegången fortsätter och dom väntas först om åtta veckor då det förhoppningsvis blir klart hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

- Jag anser att jag gjort det som varje journalist bör göra, men om man bortser från mig så har den här historien fått till följd att det har blivit skrämmande tyst på redaktionerna, även när man borde uttrycka sin åsikt, säger Mikael Wadström och citerar en kollega: 

- Det är visst högt i tak på SVT – bara man kryper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag

Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad 21 januari 2026, kl 06:03
Pixelgrafik med texten ”Game Over” ovanför plattformar – illustration kopplad till spelbranschens arbetsvillkor.
För många anställda i spelbranschen är det "game over" när arbetsgivaren bestämmer sig för att skära ned på personal. I många fall väljer företagen utköp istället för omplacering. Foto: Colourbox

Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.

Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.

Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.

Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp

En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.

Björn Larm
Foto: Peter Knutsson

– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.

Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.

– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.

Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.

Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.

Einar Humlin

– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.

Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.

Facket får sällan information om utköp

Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.

Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.

– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.

Techbranschen

  • En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
  • Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
  • Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.

    Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.

Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.

– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.

– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.

 

Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö

Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.

– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.

Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning

  • Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
  • Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
  • Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
  • Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
  • Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
  • Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.

Källa: Unionen