Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Därför ska du starta eget vid 50+

Har du nyss passerat 50-strecket och är orolig över hur attraktiv du är på arbetsmarknaden? Har du tröttnat på jobbiga kollegor och chefer eller vägrar du gå på ännu en jobbintervju? Här är anledningarna till att säga hejdå till att vara anställd och starta eget i stället.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
En av fördelarna med att starta eget är att du kan jobba hemifrån. Colourbox

Din ålder spelar ingen roll när du driver eget
Oavsett om ditt företag säljer produkter till storföretag eller tjänster till konsumenter, bryr sig dina kunder inte om hur gammal du är. De bryr sig bara om att du levererar det du har lovat, när du har lovat det.

I vissa yrken och branscher kan några grå hårstänkt snarare förmedla erfarenhet och visdom och ge dig det sista förtroende som behövs för att vinna en ny kund.

Du kan kombinera att jobba för en god sak med att jobba för pengar
När du har fullt upp med att klättra på karriärstegen i ett företag har du sällan tid över till volontär- eller välgörenhetsarbete. Om du blir din egen chef kan du däremot både ge tillbaka till samhället samtidigt som du kan tjäna bra. Driver du ett relativt litet företag är det ofta lättare att ha ett flexibelt schema än som anställd.

Du kan jobba nästan var som helst
Jobbar du med dina kunder på distans, levererar konsultrådgivning där din kund befinner sig eller om du säljer produkter online spelar den fysiska platsen för ditt huvudkontor egentligen ingen roll för din framgång.

Med en padda eller smarttelefon kan du hålla kontakt med dina kunder från i stort sett var som helst. Det innebär att du har möjligheten att bo på fler än en plats under årets olika årstider, för att lättare kunna njuta av din önskade livsstil.

Du kommer aldrig mer få kicken
I näringslivet kan en enda person säga upp eller avskeda dig. Men när du driver eget hänger din förmåga att överleva och att växa på att du hittar en kundgrupp som vill ha det du säljer. Håller du dem nöjda kommer de dels att fortsätta handla av dig, dels berätta om dig och ditt företag för sina vänner.

Du kan välja vilka du vill (och inte vill) jobba med
Som anställd är det ovanligt att få välja sin chef. Men som självständig företagare kan du för det mesta välja vilka du vill handla av och vilka du vill sälja till. Ett undantag är om du säljer produkter online, eftersom alla med ett kreditkort är potentiella kunder.

När du har några år på nacken som anställd har du förmodligen jobbat fram ett nätverk med kontakter som du kan ha nytta av när du startar eget.

Du kan ha flera inkomstkällor
Många entreprenörer lanserar två eller flera företag, men det finns en ännu större grupp småföretagare som använder det ursprungliga företagets finansiella grund till tre, fyra eller till och med flera sätt att tjäna pengar på.

Till exempel kan en karriärcoach bygga sitt företag på coachning över telefon och sedan ge ut en bok till försäljning, hålla i workshops och börja föreläsa.

Att ha flera inkomstkällor ger dig mer trygghet när ekonomin går upp och ner.

Du kan unna dig kortare och mer flexibla arbetsdagar
Anställda jobbar ofta övertid, delvis som en konsekvens av oändligt många möten och stopp i olika projekt. Visst kan du ha jobb upp till öronen som företagare men du kan försöka effektivisera din arbetsprocess så att du får jobbet gjort på mindre än 40 timmar i veckan. Om du dessutom jobbar hemifrån slipper du restiden till och från jobbet.

Tiden du tjänar in kan du i stället tillbringa med familjen, till exempel hälsa på barnbarnen, eller bara ägna mer tid åt dig själv.

Du avgör dina ekonomiska framsteg
Som anställd får du sällan mycket högre lön eller någon bonus trots att du har jobbat extra hårt. Är du din egen chef kan du sätta ett ekonomiskt mål i början av året och sedan planera din försäljning och utgifter så att du lyckas nå det målet.

Hur mycket du kan ta ut i lön avgörs enbart av din egen strävan och beslutsamhet. (Förutom världsekonomin och andra bagateller.)

Tipsen kommer delvis från Jeff Williams som jobbar med att coacha 50- till 65-åringar att starta eget. Listan är hämtad från Forbes.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.