Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så lugnar hon flygrädda

Lena Markblad, kabinchef på Thomas Cook Airlines, brukar kunna lugna de flesta flygnervösa resenärer. Med information och lite extra omtanke.
Petra Rendik Publicerad
Anna Svanberg
Kabinchef Lena Marklund kan ge oroliga flygresenärer råd. Här med tidigare flygfobiske Johan Simberg. Anna Svanberg
  • Nej, flygplan går inte sönder av turbulens.
  • Piloterna är tränade i att hantera krislägen.
  • Ingen i besättningen skulle ta det här jobbet om det vore livsfarligt.

Det här är bara några av de argument Lena Markblad brukar ta till för att lugna rädda resenärer. Under sina 29 år i yrket har hon träffat många som är lite nervösa och rätt ofta en aning konfunderade över hur den här flera hundra ton tunga fågeln kan hålla sig i luften utan att trilla ner.

Och så finns det de som är fullständigt skräckslagna.

– Det är de väldigt rädda som vi får kontakt med, eftersom de nästan alltid berättar om sin rädsla när de stiger ombord, säger Lena.

Hon har varit med om att passagerare har ångrat sig och vänt i dörren, men för det mesta har besättningen lyckats lugna dem så att de fullföljt flygningen. Bara en gång har Lena varit med om att en person fick sådan panik att planet tvingades avbryta starten.

Extra mycket omtanke, som uppmuntrande blickar och en vänlig klapp på axeln, och mycket information, är strategin som Lena och hennes kollegor använder sig av när de möter flygrädda.

– Det är lite som att bilda ett team med den som är rädd, förklarar hon.

Med lite tur får man också säga hej till piloterna i cockpit innan start. Att få se ansiktena på de som kör planet verkar ofta lugnande på nervösa passagerare.

Sedan informerar hon om vad som kommer att ske under flygningen. Som att planet kan skaka lite när det passerar genom ett molntäcke, eller att det kan låta lite när landningshjulen fälls in och ut. Väntas oväder berättar Lena förstås det också.

– Det är väldigt viktigt att vara ärlig och tydlig.

Flygkatastrofer borde väl spä på oron hos väldigt många?
– Nej, det är inte alls min erfarenhet.

Den 12 september 2001 – dagen efter att två flygplan kraschat in i World Trade Center – lyfte Lena med 400 charterresenärer. Strax innan start var det ovanligt tyst i planet, men väl uppe på marschhöjd var stämningen precis som vanligt.

– Det var som katastrofen dagen innan inte hade hänt. Planet var dessutom fullsatt. Vi trodde att minst 50 säten skulle gapa tomma.

Själv har hon aldrig blivit rädd ombord. Visst, skakiga landningar är väl inte det roligaste hon vet, men hon känner sig helt trygg även när hon flyger med andra seriösa bolag.

Dessutom är det ju så att hennes arbetsplats statistisk sett är en trygg plats att befinna sig på. Att flyga är det säkraste transportmedlet, betydligt säkrare än att köra bil eller att cykla i storstan.

– Totalhaveri med flyg sker en gång på tio miljoner. Jag brukar säga att du har gjort din farliga del av resan bara genom att ta dig ut till flygplatsen.

Lenas råd till flygrädda

  • Kontakta flygbolaget innan resan och berätta att du är flygrädd. Eller säg till när du kliver på planet.
  • Förboka sittplats. Är du rädd för turbulens? Ta en plats längre fram, ofta skakar det mindre ju längre fram du sitter.
  • Känns det instängt? Ta en gångplats och om möjligt, välj ett större flygplan.
  • Ta reda på så mycket du kan om flyg och vad som sker under en flygning. Då vet du att vissa ljud hör till och att turbulens inte är något att oroa sig för.
  • Välj seriösa flygbolag. Då har personalen ofta mer tid att ta hand om dig som är rädd.
  • Var ute i god tid på flygplatsen. Att vara stressad förvärrar ångest och panikkänslor. Ta en fika, insup atmosfären, titta på när plan landar och startar.
  • Var utvilad och mätt. Undvik alkohol under resan, känslan av att tappa kontrollen kan förvärras.
  • Rör på dig under resan. Prata med kabinpersonalen om du är orolig eller har frågor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.