Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Unionen vill att apoteken fortsätter ta samhällsansvar

Unionen lägger sig inte i hur apotekskedjorna organiserar sig. Däremot poängterar avtalsansvarige Tero Huhta vikten av att apoteken fortsätter ta ett samhällsansvar.
Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Andreas Rosenlund, Kronans Apotek, ser ingen motsättning mellan att sälja både läkemedel och nagellack. Hasse Holmberg/TT

– Ur facklig synvinkel är apotekens verksamhet inte detaljhandel, utan främst en verksamhet kopplad till hälso- och sjukvården. Vi vill att apoteken tar samhällsansvar just så som sjukvårdsministern nyligen underströk, säger Tero Huhta.

Han anser att apotekens kärnverksamhet är av annat slag än detaljhandeln och de tillhör vårdkedjan.

– Dessutom samarbetar professionerna på apotek med professionerna inom hälso- och sjukvården. Det gör inte vanlig detaljhandel.

Han poängterar personalens viktiga roll för en riktig läkemedelsanvändning. Rådgivningen sker inte bara vid expedieringen av recept, utan är minst lika viktig vid försäljningen av de receptfria preparaten.

– Att medicinen är receptfri betyder inte att den är ofarlig, utan ofta behöver kunden rådgivning för en riktigt och effektiv användning.

Larmen om ett ökat antal förgiftningsfall med paracetamol är exempel på ett område där ökad rådgivning skulle behövas.

Apoteket ABs Eva Fernvall vill dock inte göra samma koppling som Huhta gör.

– Vi har ett hälso- och sjukvårdssystem i landstingens regi. Sedan har vi vård som människor behöver. Apoteken har sin egen komptens och relation till kunden. Vi är inte en del av landstingssystemet, men vi är beroende av varandra.

Andreas Rosenlund, Kronas Apotek, framhåller att branschen vid sidan av läkemedel säljer allt mer handelsvaror.

– Sjukvårdsministern ser en motsättning i att vi säljer både läkemedel och nagellack. Vi ser det inte så. I grunden handlar försäljningen av dessa produkter om att man ska må bra.

– Vi skulle heller aldrig kunna överleva på att bara sälja läkemedel.

Hur Unionen ska organisera sig i nästa avtalsrörelse när apoteksbranschen har splittrats på två arbetsgivarorganisationer är ännu inte beslutat. Vid övergången har de lokala facken efter förhandlingar lyckats behålla villkoren för de anställda. Lokalt finns heller ingen kritik mot övergången.

– Vi är med på noterna, säger Gunilla Larsson, ordförande för Unionen på Apoteket AB.

Ytterligare en förändring är att ICAs egen apotekskedja Cura-apoteket nu blir en del av Apotek Hjärtat och att alla anställda i kedjan får samma personalförmåner som andra ICA-anställda.

Carl von Scheele

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. 

De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

6. Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se