Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Män ges bättre kompetensstöd

Män ges bättre förutsättningar och mer resurser till sin kompetensutveckling, det visar en ny undersökning från Unionen. En tredjedel av förbundets medlemmar har inte fått någon kompetensutveckling alls under det senaste året.
Linnea Andersson Publicerad
Grafik: Unionen

Lika många kvinnor som män säger att de har fått kompetensutveckling under det senaste året, men däremot skiljer sig stödet från arbetsgivaren åt mellan män och kvinnor. Män får både mer avsatt tid och mer resurser från sina arbetsgivare. Hälften av männen har en planering för sin kompetensutveckling, jämfört med 41 procent av kvinnorna.

Män har dessutom en plan för sin kompetensutveckling i högre grad än kvinnor, 56 procent av männen i jämförelse med 47 procent av kvinnorna.

– Skillnaderna mellan kvinnors och mäns kompetensutveckling motverkar ett mer jämställt arbetsliv. Jämställd kompetensutveckling är ett verktyg för att minska löneklyftor eftersom ökad kompetens ger möjlighet att få nya och kvalificerade arbetsuppgifter och att göra karriär, säger Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Det är däremot ingen skillnad mellan hur män och kvinnor upplever nyttan av kompetensutveckling och nyttan verkar vara stor. Hela 95 procent svarar att kompetensutvecklingen kommer helt eller delvis till nytta.

Enligt Unionen är det viktigt att möjligheten att utveckla sin kompetens finns genom hela yrkeslivet och menar att det kommer få allt större betydelse på arbetsmarknaden i framtiden. Dessutom menar man att det finns ett stort samhällsintresse. Dels eftersom kompetensutveckling är avgörande för fortsatt tillväxt, dels för att komma till rätta med den matchningsproblematik som finns på dagens arbetsmarknad.

Undersökning gjordes av Ipsos på uppdrag av Unionen under hösten 2014. Totalt har 1 000 medlemmar i Unionen intervjuats per telefon.

Unionen anser:

Att det behövs en modell för kompetensutveckling som finansieras gemensamt av stat, arbetsgivare och arbetstagare.

Det bör dessutom vara skattemässigt fördelaktigt för företag att sätta undan pengar till kompetensutveckling som eventuellt kan behövas i framtiden vid sämre tider och lägre tryck på produktionen.

Kompetensutvecklingsbarometer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.