Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Snabbspår till apoteken för nyanlända

Låt nyanlända farmaceuter få göra kunskapsprov för legitimation på andra språk än svenska - för att snabbt komma ut i jobb på apoteken. Det föreslår Sveriges Apoteksförening i ett brev till regeringen.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
Låt nyanlända farmaceuter göra praktik på apoteken medan de lär sig svenska. Det föreslår Sveriges Apoteksförening i ett brev till regeringen. TT

Under våren har arbetsmarknadsdepartementet bjudit in arbetsmarknadens parter till samtal med syfte att hitta snabbspår för nyanlända invandrare till yrken där det råder brist på arbetskraft. Såväl TCO som Unionen samt 28 andra förbund på central- och branschnivå har hittills deltagit i samtalen.

”Den senaste tiden har det kommit ett större antal farmaceuter från bland annat Syrien. Tiden för att få en svensk legitimation är i dag väldigt lång, och vi tror att det skulle gå att korta den tiden med rätt insatser. Samtidigt är behovet av farmaceuter väldigt stort och det är i dag ett bristyrke.”

Så skriver branschorganisationen Sveriges Apoteksförening i sin intresseanmälan om att få delta i trepartssamtalen.  Idag utexamineras cirka 500 receptarier och apotekare per år i Sverige. Samtidigt finns enligt uppskattningar 300-400 nyanlända farmaceuter, framför allt från Syrien, med en utbildning som uppges vara på hög nivå.

Vilka insatser behövs för att matcha de nyanlända farmaceuterna med efterfrågan på apoteken?
Först och främst är det språket, menar Henrik Ehrenberg, chefsstrateg på Apoteksföreningen. Det är en hög tröskel som sinkar valideringen av kunskaper. För att få en legitimation som farmaceut måste man genomgå ett kunskapstest hos Socialstyrelsen. I dag är det i praktiken ett svenskatest, menar han.

- Tänk om man istället skulle kunna göra testet på till exempel arabiska, så att man vet att man har den kunskap som krävs. Då skulle motivationen att lära sig svenska öka, tror Henrik Ehrenberg.

Med praktik ute på apoteken direkt efter genomfört kunskapstest skulle nyanlända farmaceuter dessutom hamna i en svensktalande miljö som ytterligare skulle skynda på språkinlärningen, menar han.

- Man behöver bara vända lite på kuttingen, utan att sänka kunskapskraven.

Även Lars Birkeland, vd för en av de största apotekskedjorna, Apoteket Kronan, har skrivit ett brev till regeringen för att understryka behovet av att matcha nyanländ kompetens med bristen på farmaceuter.

”Det råder i dag en svår rekryteringssituation för farmaceuter i princip över hela landet. Vi står också inför en situation där var fjärde farmaceut uppskattas att gå i pension inom fem år”, skriver Lars Birkeland.

De 300-400 nyanlända farmaceuterna skulle innebära ett reellt tillskott på en utsatt arbetsmarknad, konstaterar han. Men det tar för lång tid att nå legitimation.

Minst 24 månader tar det, från det att en farmaceut anmäler sig hos Socialstyrelsen till färdig svensk legitimation, enligt Lars Birkeland, framför allt på grund av handläggningstiden på Socialstyrelsen kring godkännandet av den utbildning den nyanlända har, skriver han. Först efter ett sådant godkännande kan farmaceuten ansöka om att få utföra språk- och kunskapstester – som bara ges ett par gånger om året.

”Det är därför av mycket stor vikt att processen påskyndas så att de nyanlända ska kunna utöva sitt yrke i Sverige och underlätta den svåra rekryteringssituation som finns i dag.”

Apoteket Kronans vill att regeringen:

  1. Effektiviserar Socialstyrelsens processer kring validering av utländsk farmaceutisk utbildning och processen kring det formella godkännandet av legitimationen.
  2. Inrättar yrkesinriktade SFI-utbildningar för farmaceuter.
  3. Ökar antal provtillfällen för språk- och kunskapstester
  4. Ersätter integrationsinsatser för att uppmuntra fler företag att ingå i ”Äntligen jobb” eller andra liknande projekt.

Unionen i trepartssamtal om snabbspår

Den första omgången trepartssamtal hölls med representanter för centralorganisationerna i mitten av mars.  Därefter har ett antal möten hållits med representanter från mer branschnära förbund, bland annat Unionen. 

Inför den kommande, fördjupande omgången av samtal har fackförbund och arbetsgivarorganisationer fått skicka in partsgemensamma intresseanmälningar. Unionen ingår i flera. Bland annat har man tillsammans med Svensk Handel visat intresse för att diskutera snabbspår för farmaceuter.

På Arbetsmarknads-departementet jobbar man för närvarande med att gruppera inkomna intresseanmälningar och se vilka konstellationer av aktörer, myndigheter och andra, som ska bjudas in till nästan omgång fördjupande samtal.  De väntas komma igång redan före sommaren, och sedan fortsätta under hösten. De första snabbspåren ska sedan förhoppningsvis vara i drift under 2016.

Unionen ingår i flera partsgemensamma intresseanmälningar, som:

  • Energi och elektroteknik tillsammans med Seko, Sveriges elektriker och Sveriges ingenjörer
  • Bygg- och tjänstemannasektorn, tillsammans med Svensk byggindustri och Ledarna
  • Skog och lantbruk, trävaru och grafiska företagen
  • IKEM
  • Apotek och farmaci tillsammans med Svensk Handel

Nicola Lewis på Unionens avtalsenhet, som ansvarar för förbundets medverkan i trepartssamtalen, framhåller att det inte i första hand handlar om att ta fram specifika avtal, även om det också har diskuterats att utveckla befintliga lösningar som yrkesintroduktionsavtalet, som möjliggör en kombination av arbete och utbildning med handledare.

- Mycket handlar om sådant parterna inte nödvändigtvis förfogar över. Bostäder till exempel. Hur kan man matcha förläggningars geografiska placering med var jobben finns? Men det kan också handla om vilken typ av aktiviteter parterna kan erbjuda, säger Nicola Lewis.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se