Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Snabbspår till apoteken för nyanlända

Låt nyanlända farmaceuter få göra kunskapsprov för legitimation på andra språk än svenska - för att snabbt komma ut i jobb på apoteken. Det föreslår Sveriges Apoteksförening i ett brev till regeringen.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
Låt nyanlända farmaceuter göra praktik på apoteken medan de lär sig svenska. Det föreslår Sveriges Apoteksförening i ett brev till regeringen. TT

Under våren har arbetsmarknadsdepartementet bjudit in arbetsmarknadens parter till samtal med syfte att hitta snabbspår för nyanlända invandrare till yrken där det råder brist på arbetskraft. Såväl TCO som Unionen samt 28 andra förbund på central- och branschnivå har hittills deltagit i samtalen.

”Den senaste tiden har det kommit ett större antal farmaceuter från bland annat Syrien. Tiden för att få en svensk legitimation är i dag väldigt lång, och vi tror att det skulle gå att korta den tiden med rätt insatser. Samtidigt är behovet av farmaceuter väldigt stort och det är i dag ett bristyrke.”

Så skriver branschorganisationen Sveriges Apoteksförening i sin intresseanmälan om att få delta i trepartssamtalen.  Idag utexamineras cirka 500 receptarier och apotekare per år i Sverige. Samtidigt finns enligt uppskattningar 300-400 nyanlända farmaceuter, framför allt från Syrien, med en utbildning som uppges vara på hög nivå.

Vilka insatser behövs för att matcha de nyanlända farmaceuterna med efterfrågan på apoteken?
Först och främst är det språket, menar Henrik Ehrenberg, chefsstrateg på Apoteksföreningen. Det är en hög tröskel som sinkar valideringen av kunskaper. För att få en legitimation som farmaceut måste man genomgå ett kunskapstest hos Socialstyrelsen. I dag är det i praktiken ett svenskatest, menar han.

- Tänk om man istället skulle kunna göra testet på till exempel arabiska, så att man vet att man har den kunskap som krävs. Då skulle motivationen att lära sig svenska öka, tror Henrik Ehrenberg.

Med praktik ute på apoteken direkt efter genomfört kunskapstest skulle nyanlända farmaceuter dessutom hamna i en svensktalande miljö som ytterligare skulle skynda på språkinlärningen, menar han.

- Man behöver bara vända lite på kuttingen, utan att sänka kunskapskraven.

Även Lars Birkeland, vd för en av de största apotekskedjorna, Apoteket Kronan, har skrivit ett brev till regeringen för att understryka behovet av att matcha nyanländ kompetens med bristen på farmaceuter.

”Det råder i dag en svår rekryteringssituation för farmaceuter i princip över hela landet. Vi står också inför en situation där var fjärde farmaceut uppskattas att gå i pension inom fem år”, skriver Lars Birkeland.

De 300-400 nyanlända farmaceuterna skulle innebära ett reellt tillskott på en utsatt arbetsmarknad, konstaterar han. Men det tar för lång tid att nå legitimation.

Minst 24 månader tar det, från det att en farmaceut anmäler sig hos Socialstyrelsen till färdig svensk legitimation, enligt Lars Birkeland, framför allt på grund av handläggningstiden på Socialstyrelsen kring godkännandet av den utbildning den nyanlända har, skriver han. Först efter ett sådant godkännande kan farmaceuten ansöka om att få utföra språk- och kunskapstester – som bara ges ett par gånger om året.

”Det är därför av mycket stor vikt att processen påskyndas så att de nyanlända ska kunna utöva sitt yrke i Sverige och underlätta den svåra rekryteringssituation som finns i dag.”

Apoteket Kronans vill att regeringen:

  1. Effektiviserar Socialstyrelsens processer kring validering av utländsk farmaceutisk utbildning och processen kring det formella godkännandet av legitimationen.
  2. Inrättar yrkesinriktade SFI-utbildningar för farmaceuter.
  3. Ökar antal provtillfällen för språk- och kunskapstester
  4. Ersätter integrationsinsatser för att uppmuntra fler företag att ingå i ”Äntligen jobb” eller andra liknande projekt.

Unionen i trepartssamtal om snabbspår

Den första omgången trepartssamtal hölls med representanter för centralorganisationerna i mitten av mars.  Därefter har ett antal möten hållits med representanter från mer branschnära förbund, bland annat Unionen. 

Inför den kommande, fördjupande omgången av samtal har fackförbund och arbetsgivarorganisationer fått skicka in partsgemensamma intresseanmälningar. Unionen ingår i flera. Bland annat har man tillsammans med Svensk Handel visat intresse för att diskutera snabbspår för farmaceuter.

På Arbetsmarknads-departementet jobbar man för närvarande med att gruppera inkomna intresseanmälningar och se vilka konstellationer av aktörer, myndigheter och andra, som ska bjudas in till nästan omgång fördjupande samtal.  De väntas komma igång redan före sommaren, och sedan fortsätta under hösten. De första snabbspåren ska sedan förhoppningsvis vara i drift under 2016.

Unionen ingår i flera partsgemensamma intresseanmälningar, som:

  • Energi och elektroteknik tillsammans med Seko, Sveriges elektriker och Sveriges ingenjörer
  • Bygg- och tjänstemannasektorn, tillsammans med Svensk byggindustri och Ledarna
  • Skog och lantbruk, trävaru och grafiska företagen
  • IKEM
  • Apotek och farmaci tillsammans med Svensk Handel

Nicola Lewis på Unionens avtalsenhet, som ansvarar för förbundets medverkan i trepartssamtalen, framhåller att det inte i första hand handlar om att ta fram specifika avtal, även om det också har diskuterats att utveckla befintliga lösningar som yrkesintroduktionsavtalet, som möjliggör en kombination av arbete och utbildning med handledare.

- Mycket handlar om sådant parterna inte nödvändigtvis förfogar över. Bostäder till exempel. Hur kan man matcha förläggningars geografiska placering med var jobben finns? Men det kan också handla om vilken typ av aktiviteter parterna kan erbjuda, säger Nicola Lewis.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen