Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Snabbspår till apoteken för nyanlända

Låt nyanlända farmaceuter få göra kunskapsprov för legitimation på andra språk än svenska - för att snabbt komma ut i jobb på apoteken. Det föreslår Sveriges Apoteksförening i ett brev till regeringen.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
Låt nyanlända farmaceuter göra praktik på apoteken medan de lär sig svenska. Det föreslår Sveriges Apoteksförening i ett brev till regeringen. TT

Under våren har arbetsmarknadsdepartementet bjudit in arbetsmarknadens parter till samtal med syfte att hitta snabbspår för nyanlända invandrare till yrken där det råder brist på arbetskraft. Såväl TCO som Unionen samt 28 andra förbund på central- och branschnivå har hittills deltagit i samtalen.

”Den senaste tiden har det kommit ett större antal farmaceuter från bland annat Syrien. Tiden för att få en svensk legitimation är i dag väldigt lång, och vi tror att det skulle gå att korta den tiden med rätt insatser. Samtidigt är behovet av farmaceuter väldigt stort och det är i dag ett bristyrke.”

Så skriver branschorganisationen Sveriges Apoteksförening i sin intresseanmälan om att få delta i trepartssamtalen.  Idag utexamineras cirka 500 receptarier och apotekare per år i Sverige. Samtidigt finns enligt uppskattningar 300-400 nyanlända farmaceuter, framför allt från Syrien, med en utbildning som uppges vara på hög nivå.

Vilka insatser behövs för att matcha de nyanlända farmaceuterna med efterfrågan på apoteken?
Först och främst är det språket, menar Henrik Ehrenberg, chefsstrateg på Apoteksföreningen. Det är en hög tröskel som sinkar valideringen av kunskaper. För att få en legitimation som farmaceut måste man genomgå ett kunskapstest hos Socialstyrelsen. I dag är det i praktiken ett svenskatest, menar han.

- Tänk om man istället skulle kunna göra testet på till exempel arabiska, så att man vet att man har den kunskap som krävs. Då skulle motivationen att lära sig svenska öka, tror Henrik Ehrenberg.

Med praktik ute på apoteken direkt efter genomfört kunskapstest skulle nyanlända farmaceuter dessutom hamna i en svensktalande miljö som ytterligare skulle skynda på språkinlärningen, menar han.

- Man behöver bara vända lite på kuttingen, utan att sänka kunskapskraven.

Även Lars Birkeland, vd för en av de största apotekskedjorna, Apoteket Kronan, har skrivit ett brev till regeringen för att understryka behovet av att matcha nyanländ kompetens med bristen på farmaceuter.

”Det råder i dag en svår rekryteringssituation för farmaceuter i princip över hela landet. Vi står också inför en situation där var fjärde farmaceut uppskattas att gå i pension inom fem år”, skriver Lars Birkeland.

De 300-400 nyanlända farmaceuterna skulle innebära ett reellt tillskott på en utsatt arbetsmarknad, konstaterar han. Men det tar för lång tid att nå legitimation.

Minst 24 månader tar det, från det att en farmaceut anmäler sig hos Socialstyrelsen till färdig svensk legitimation, enligt Lars Birkeland, framför allt på grund av handläggningstiden på Socialstyrelsen kring godkännandet av den utbildning den nyanlända har, skriver han. Först efter ett sådant godkännande kan farmaceuten ansöka om att få utföra språk- och kunskapstester – som bara ges ett par gånger om året.

”Det är därför av mycket stor vikt att processen påskyndas så att de nyanlända ska kunna utöva sitt yrke i Sverige och underlätta den svåra rekryteringssituation som finns i dag.”

Apoteket Kronans vill att regeringen:

  1. Effektiviserar Socialstyrelsens processer kring validering av utländsk farmaceutisk utbildning och processen kring det formella godkännandet av legitimationen.
  2. Inrättar yrkesinriktade SFI-utbildningar för farmaceuter.
  3. Ökar antal provtillfällen för språk- och kunskapstester
  4. Ersätter integrationsinsatser för att uppmuntra fler företag att ingå i ”Äntligen jobb” eller andra liknande projekt.

Unionen i trepartssamtal om snabbspår

Den första omgången trepartssamtal hölls med representanter för centralorganisationerna i mitten av mars.  Därefter har ett antal möten hållits med representanter från mer branschnära förbund, bland annat Unionen. 

Inför den kommande, fördjupande omgången av samtal har fackförbund och arbetsgivarorganisationer fått skicka in partsgemensamma intresseanmälningar. Unionen ingår i flera. Bland annat har man tillsammans med Svensk Handel visat intresse för att diskutera snabbspår för farmaceuter.

På Arbetsmarknads-departementet jobbar man för närvarande med att gruppera inkomna intresseanmälningar och se vilka konstellationer av aktörer, myndigheter och andra, som ska bjudas in till nästan omgång fördjupande samtal.  De väntas komma igång redan före sommaren, och sedan fortsätta under hösten. De första snabbspåren ska sedan förhoppningsvis vara i drift under 2016.

Unionen ingår i flera partsgemensamma intresseanmälningar, som:

  • Energi och elektroteknik tillsammans med Seko, Sveriges elektriker och Sveriges ingenjörer
  • Bygg- och tjänstemannasektorn, tillsammans med Svensk byggindustri och Ledarna
  • Skog och lantbruk, trävaru och grafiska företagen
  • IKEM
  • Apotek och farmaci tillsammans med Svensk Handel

Nicola Lewis på Unionens avtalsenhet, som ansvarar för förbundets medverkan i trepartssamtalen, framhåller att det inte i första hand handlar om att ta fram specifika avtal, även om det också har diskuterats att utveckla befintliga lösningar som yrkesintroduktionsavtalet, som möjliggör en kombination av arbete och utbildning med handledare.

- Mycket handlar om sådant parterna inte nödvändigtvis förfogar över. Bostäder till exempel. Hur kan man matcha förläggningars geografiska placering med var jobben finns? Men det kan också handla om vilken typ av aktiviteter parterna kan erbjuda, säger Nicola Lewis.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Ministern: Socialtjänsten kan vara lämplig för långtidsarbetslösa

Den branta nedtrappningen av a-kassan ska få fler i jobb snabbt. För den som varit arbetslös länge är socialtjänsten mer lämplig. Det säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i en intervju med Kollega.
Sandra Lund Publicerad 4 juni 2026, kl 09:00
Johan Britz står lutad mot en gul stenvägg. Han bär glasögon och mörk kostym
Johan Britz säger att det viktigaste för alla arbetslösa är utbildning, gärna kortare som leder till jobb. Och att det finns lediga jobb i stort sett hela landet, att arbetslösa bör kunna ta andra jobb än det man tänkt men också pendla längre. Foto: Olga Demiankova/SVD/TT

Det har nu gått ett år med Johan Britz som Sveriges arbetsmarknadsminister. 

Han blev den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Och klev därmed fram från politiska roller utanför rampljuset som statssekreterare, stabschef och presschef. 

Han har också gjort några vändor på Svenskt näringsliv och pr-byrå.

Liberalerna har varit drivande i frågor som högre krav på bidragsmottagare och arbetslösa. Som den nya a-kassan. 

Taket i ersättningen höjdes visserligen med en tusenlapp till 34 000 kronor, efter att ha legat still i flera år.

”Utesluter inte att höja taket mer"

Men många tjänstemän tjänar mer än taket på 34 000 kronor i månaden. Då får man aldrig vad som låter som den högsta nivån, 80 procent av sin tidigare inkomst eftersom man redan är förbi taket.

Ministern säger blankt nej till att taket i ersättningen ska följa till exempel löneutvecklingen.

– Men jag utesluter inte att höja taket mer. Det viktiga är att a-kassan är en omställningsförsäkring, inte en långvarig försörjning. 

En större omgörning är den brantare nedtrappningen, ersättningen sänks i flera steg var hundrade dag. Något som kritiserats av såväl oppositionspartier som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa blir stressade, och fastnar i ett jobb man är överkvalificerad för. Den så kallade matchningen blir då sämre.

Det är egentligen ingen fara, eftersom det viktigaste som arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet. Att gå länge som arbetslös är livsfarligt. 

”Vi har bra data på att vi gör rätt"

En annan kritik mot reformen av a-kassan är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan kommer leda till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

Vi har bra data på att det vi gör är rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. Vi vill verkligen bryta den.

Sedan nedtrappningen inleddes i oktober förra året har Kollega följt flera personer som påverkas av de nya reglerna

En av dem är Thomas Höglund i Åre, som får aktivitetsstöd. Det är en ersättning för den som deltar i Arbetsförmedlingens program, och som följer reglerna för a-kassan. 

Han står nu på de sista trappstegen nedför, där stödet sänkts med tusenlappar sedan oktober. 

Till sommaren räknar han med att få cirka 7 000 kronor i månaden, vilket knappt täcker hyran. Han får nu vända sig till anhöriga och kyrkan.              

Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?
Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. Vi har tillåtit att människor fastnar i passivitet alldeles för länge. Det är förfärligt.

Varför ska kommunernas ta hand om arbetslöshet?

Har du varit arbetslös så länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka till ett fungerande arbetsliv. 

En annan människa Kollega skrivit om är 51-åriga nationalekonomen Maria Dahlin, som sedan en vårdskada får bo i sina föräldrars källare. 

Hon har nekats sjukersättning, skriver ständiga överklaganden och fick i början av året vända sig till just socialtjänsten för att söka stöd. 

Stödet prövas varje ny månad, då allt ska redovisas. 

Ett krav på henne har varit att skriva in sig på Arbetsförmedlingen, trots att hon har läkarintyg på att arbetsförmågan är nedsatt.

Vill se över hur arbetsförmåga mäts

Frågan om vem som ska avgöra om en människa har arbetsförmåga – staten, kommunen eller läkaren är bra men svår, säger Johan Britz.

Primärt är det läkaren, sedan Försäkringskassans läkare. Men när det kommer till att mäta arbetsförmåga vid kroniska sjukdomar finns mer att göra för att säkerställa rättstrygghet. Jag är beredd att se över det men har inga konkreta förslag i dag. 

När det kommer till sjukförsäkringen har Tidö-partierna skilda synsätt. 

Finns intresse hos övriga Tidö-partier för frågan?
Det vet jag inte.

Satsar på sänkt skatt trots kritik

Att sänka skatten för den som jobbar är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har jobbskatteavdraget utökats fyra gånger. 

Den som jobbar behåller mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdragen.

Varför ska man betala mer i skatt som arbetslös?
Det är ytterligare ett sätt att stärka incitamenten att ta jobb såklart. Det är ju därför jobbskatteavdragen infördes.

Han upprepar ofta att incitamenten att jobba ska stärkas, och att bidrag inte ska löna sig. 

Men att det skulle löna sig att leva på bidrag är något som bland andra Finanspolitiska rådet flera gånger sågat, senast i en rapport från slutet av maj i ett bokslut av finanspolitiken 2016-2025

Vad är Finanspolitiska rådet?

En myndighet som bildades 2007, vars huvudsakliga uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.

Rådet tar upp den vanligaste gruppen med bidrag, ensamstående utan barn. En person i den sitsen skulle dubbla sin inkomst om personen jobbade, skriver man. 

Rådet anser också att jobbskatteavdraget har ”begränsade effekter” för att få fler i arbete. Däremot blir det väldigt dyrt för staten.

Jag tror att vi nu befinner oss i en situation där incitamenten att arbeta är ungefär rätt. Men vi har haft inflationskris med reallönesänkningar på tio procent. Vilket både slår mot enskilda, men även mot ekonomin i stort. För staten har det varit viktigt att kompensera för det. Därför är det viktigt att fortsätta sänka skatten.